Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket, anser att kyrkornas utredning inte har samma status som en dom från Migrationsdomstolen. Foto: Tomislav Stjepic/TT 
Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket. Foto: Tomislav Stjepic/TT Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer har läst frikyrkornas konveritutredning men ger den underbetyg.
– Den tillför inget nytt, säger han.
Migrationsverkets handläggning av afghanska konvertiters asylansökningar är godtycklig och rättsosäker. Nämndemännens politiska färg och var i Sverige ärendet handläggs spelar stor roll för beslutet, hävdades bland annat i frikyrkornas rapport.
Nu komenterar Fredrik Beijer kritiken i rapporten. Han menar att den liknar den kritik Migrationsverket tidigare fått av framför allt Pingströrelsen.
– Vi har en utredande verksamhet och måste ställa frågor från ett individperspektiv, medan det för frikyrkorna handlar om vägen fram till dopet. För oss som prövande myndighet har inte dopet samma centrala betydelse.
Beijer säger gällande pastorers intyg om konversioners äkthet, som Migrationsverket tar liten hänsyn till, att verket inte kan överlämna bedömningen till utomstående.
Enligt utredningen följer Migrationsverket inte FN:s flyktingorgans UNHCR:s riktlinjer för bedömning av en konversions genuinitet. Till exempel läggs stor vikt på detaljkunskap, oberoende experter saknas ofta och personliga trosupplevelser värderas lågt.
Följer ni UNHCR:s riktlinjer?
– Ja, svarar Fredrik Beijer.
– Man kan diskutera om vi gjort rätt i enskilda ärenden. Rapporten hävdar att vi gjort fel, samtidigt är det en svaghet i rapporten att man bara läst besluten, och inte tagit del av fallen i sin helhet.
– Men ytterst är det varken vi eller rapporten som ska svara på om vi gjort rätt utan det är migrationsdomstolarna och förvaltningsrätten som bedömer om vi följt riktlinjerna.
En annan brist som Beijer ser i rapporten är att domstolarnas roll får lite plats.
– Man nämner lite om nämndemän, men i övrigt är man tyst om hur domstolarna bedömer våra beslut. Migrationsdomstolarna ändrar våra bedömningar i 19 procent av fallen. Det är inte högt för en så här komplicerad ärendegrupp.
Däremot säger Fredrik Beijer till Ekot att de geografiska skillnaderna är intressanta. Enligt rapporten var andelen bifall i Jönköping betydligt större än rikssnittet, och betydligt lägre i Göteborg.
– Där är ju uppenbarligen en grej som vore intressant att titta lite närmare på.
Fakta: Rapporten
Omfattade 619 afghaner som konverterat till kristendomen och sökt asyl i Sverige under 2015–2018. 68 procent av dem fick avslag för att deras tro inte bedömdes som genuin.
Pingstkyrkan, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Alliansmissionen och Adventistsamfundet står bakom den. Skandinaviska människorättsjuristerna har gjort den juridiska analysen.
Publicerades den 20 mars.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR