Maria Küchen: "Religion inte bra per automatik"

I ett samtal i Vox populi, Kyrkans Tidnings podcast, möts författaren Maria Küchen och programledaren Robert Tjernberg för att utforska hur den kristna mystiken kan få liv mitt i vardagen. Inte i klostrets stillhet eller på retreatgårdens avskildhet, utan i köerna på ICA, vid busshållplatsen eller i mötena med människor som prövar vårt tålamod.

Mystikens förankring i det vardagliga

Maria Küchen beskriver sin långa reflektion kring vardagsmystik. För henne är den mystika erfarenheten - gudsmötet - något som måste slå rot i vardagen för att överleva. Hon varnar för risken att fastna i jakt på andliga toppupplevelser som förlorar kraft när man återvänder till det gråa vardagslivet. 

- Det finns en risk att gudsmötet bara blir ännu ett event, menar hon.

I stället lyfter hon Paulus ord om Andens frukter,kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning, som enkla men djupa övningar som kan göras var som helst, till exempel när en långsam betalning i kassan blir en möjlighet att öva tålamod och vänlighet.

- Det vardagliga är platsen där Gud kan slå rot. Mystiken är inte bara till för att mystikern ska ha det mysigt med Gud, säger Küchen.

Ett heligt sammanhang i allt

Samtalet berör också synen på hela skapelsen som genomströmmad av Guds kärleksvilja. Att inse att även triviala situationer är del av Guds pågående skapelse. Något sim kan öppna dörren till djupa andliga erfarenheter. Küchen menar att korta stunder av stillhet i vardagen kan bli vilopunkter och skapa en grogrund för större mystika upplevelser.

- Att stå i ICA-kön kan bli en plats där man märker att man är del av något större, säger hon.

Mötet mellan det andliga och det materiella

För Küchen är kyrkan en unik plats där det mystika och det påtagligt sociala möts. Liksom nattvarden sker både här och nu och i evigheten, är kristen tro en bro mellan det materiella och det transcendenta. Inkarnationen, att Gud blev människa, blir för henne ett tecken på att det gudomliga finns även i smärtan och meningslösheten.

Hon återkommer till bilden av heliga källor, som de på yttre Hebriderna hon grundligt undersökte i en av sina böcker som metaforer för dessa mötesplatser mellan himmel och jord. En bild av de källor som alltid finns framför oss.

Samtalet glider in på hur mystiken kan vägleda i ett samhälle präglat av konflikt och egoism. Küchen varnar för att låta religion bli ett verktyg för makt och splittring och pekar på vikten av att leva ut Andens frukter även när det är svårt. Att säga ja till det som är rätt, även när det kostar, blir en central del av vardagsmystiken.

Religion per automatik inte bra

När samtalet kommer in på  vad som verkar vara en religionens återkomst, blir Maria dock något kluven.

- Det är en liten varningsklocka i mig när man säger, Åh religionen får större plats va bra! För jag känner ah titta va bra, titta på Trump, titta på Putin, den ortodoxe biskopen i Ryssland.  Det finns flera att peka på som kan visa att det här med religion, det är inte per automatik bra. 

Men religionen är bra, funderar hon, när den får funka som en god kraft i en människas liv. I trösten, i hoppet, i närmandet till Gud.

- Det är gott nog att vara en växt som fröar av sig, menar Küchen. 

Hon påminner om att små vänliga handlingar kan bära frukt långt bortom vår egen livstid.

En kallelse för alla

Både Küchen och programledaren är överens om att den här typen av mystik inte är förbehållen några få. Den är tillgänglig för alla, oavsett tro eller bakgrund. Det handlar om att vara närvarande, att se den andre, att låta Gud inkarneras i vardagens små ögonblick.

- Alla är välkomna, menar Küchen. Som att det är i nyfikenheten på medmänniskan som det största samtalet finns