Kvinnor i religionen diskuterades på bokmässan

Ute Steyer, Madeleine Fredell, Antje Jackelén och Sherin Khankan samtalade med Lars Mogensen som moderator. Foto: Brita Häll

Mycket har hänt men ännu mer är kvar att göra. Så kan utvecklingen för kvinnor i religionen sammanfattas, att döma av ett av torsdagens seminarier på bokmässan.

– Kvinnor har ingen makt i den katolska kyrkan, eftersom all makt hör ihop med prästvigningen. Vi kvinnor kan ha inflytande, men bara om vi känner rätt personer, konstaterade syster Madeleine Fredell.

Dominikansystrar, liksom de flesta katolska klosterordnar, har ingen biskop eller kardinal över sig utan svarar direkt inför påven. Det innebär i praktiken ett självbestämmande.

– Men vi får inte fira nattvard, då måste vi kalla in en präst.

Madeleine Fredell var en av fyra deltagare i seminariet ”Kvinnor och religion”, i arrangemang av Svenska kyrkan. Radiojournalisten Lars Mogensen modererade samtalet mellan henne, ärkebiskop Antje Jackelén, rabbinen Ute Steyer och imamen Sherin Khankan.

Madeleine Fredell sa också att den katolska kyrkan i Sverige är mer konservativ än i övriga Europa. Något hon förklarar med att Sveriges katoliker är en minoritet och att gruppen dessutom rymmer många olika ursprungsnationaliteter. Båda sakerna brukar dämpa förändringsviljan.

Formad av svensk jämställdhet har hon svårt att smälta detta. Och det faktum att kvinnor inte får lov att predika under mässan tycker hon är ”förfärligt”. Hon har blivit inbjuden att säga några ord vid predikans plats i mässan men det känns som att bli bjuden med armbågen, så det tackar hon inte längre ja till.

Antje Jackelén sa att visserligen verkar hon inom en kyrka där både ärkebiskopen, generalsekreteraren och kyrkomötets ordförande är kvinnor – men därmed är allt inte väl.

– Det finns fortfarande kvinnofientlighet i Sverige, och eftersom kyrkan är en del av samhället så möter vi detta i kyrkan också. Vi behöver se upp för ett bakslag för jämställdheten.

Som nyvigd märkte ärkebiskopen att hon ibland behandlades som ett kvinnligt alibi. En del ortodoxa och katolska biskopar ville väldigt gärna ville trycka hennes hand och bli fotograferade med henne.

– Det var som om de sade: ”titta här, vi har ingenting emot kvinnor så länge de inte är våra”.

Sherin Khankan grundade för fyra år sen en moské i Köpenhamn med enbart kvinnor som imamer. Men den patriarkala strukturen inom religionen ser hon fortfarande som stark.

– Trots att det nu finns en rad moskéer i världen med kvinnliga imamer så är det primärt männen som råder över hur Koranen tolkas.

Det är en rad saker Sherin Khankan vill förändra när det gäller kvinnors rättigheter inom islam. En sak hon prioriterar är inställningen till interreligiösa äktenskap. Hon har själv två döttrar som hon mycket väl kan tänka sig kommer att vilja gifta sig med icke-muslimer.

– Men deras egen far säger att detta inte kommer att hända, eftersom han har uppfostrat dem så väl.

Ute Steyer, rabbin i den judiska församlingen i Stockholm sa att en skillnad mellan judendomen och kristendomen och islam är att rabbin inte är ett vigt ämbete.

– Titeln rabbin är en akademisk titel, ungefär som dagens ”professor”. Det syftar på en person som är särskilt lärd i texttraditionen. Ingenting annat. Det finns inget i den judiska traditionen som säger att det måste vara en rabbin som predikar eller utför riterna.

Det betyder att andra lärda har samma rätt att tolka skriften och predika som rabbinen. Och kvinnor har självklart samma rätt som män att undervisa.

– Att vi länge inte haft kvinnliga rabbiner är enbart en sociologisk fråga, konstaterade Ute Steyer.

Brita Häll

Senaste artiklar