Lektor larmar: Nya präster kan inte själavårda

För prästen och lektorn Cecilia Melder är det inte självklart att hänvisa någon till Svenska kyrkans präster för själavård: ”Jag skulle inte ta det för givet att prästen har den kompeten
"Min bild av grundutbildningen är att Svenska kyrkan inte prioriterar själavård i dag på samma sätt som förr, vilket är frustrerande" säger Cecilia Medler, lektor i religionspsykologi. Foto: Johannes Frandsen

Det känns säkrare att söka upp en pastor, än en präst, för själavård. Den bilden har prästutbildaren Cecilia Melder, präst och lektor. Nu uppmanar hon Svenska kyrkan att prioritera religionspsykologi i grundutbildningen.

– Jag har mött människor som har berättat om möten med präster som helt saknat kompetens i tillämpad religionspsykologi, alltså själavård. Det har varit uppenbart att de saknat kompetens i hur man kommunicerar i existentiella frågor, säger Cecilia Melder, präst och lektor i religionspsykologi.

Hon undervisar blivande präster och pastorer i religionspsykologi och existentiell hälsa vid Uppsala universitet och Enskilda högskolan Stockholm (EHS), som tidigare hette Teologiska högskolan Stockholm (THS).

– Min bild av grundutbildningen är att Svenska kyrkan inte prioriterar själavård i dag på samma sätt som förr, vilket är frustrerande. Jag har talat med biskopar som sagt att ”man måste ha ett gott omdöme” – men det går inte att förlita sig på gott omdöme, man måste ha teoretisk och praktisk kunskap.

– I dag är det inte prästerna, utan pastorerna i Equmeniakyrkan – som är väldigt tydliga med att kandidaterna ska läsa tillämpad religionspsykologi – som har kompetensen. Jag vet inte om jag i dag skulle våga gå till en svenskkyrklig präst för själavård. Det skulle kännas säkrare att söka upp en pastor, vilket känns väldigt konstigt för mig som präst i Svenska kyrkan att säga.

"Min bild av grundutbildningen är att Svenska kyrkan inte prioriterar själavård i dag på samma sätt som förr, vilket är frustrerande" säger Cecilia Medler, lektor i religionspsykologi. Foto: Johannes Frandsen

Vad som krävs för att få bli präst i dag fastställs av kyrkostyrelsen. Och sedan 2013 är ett krav, utöver den ettåriga pastoralteologiska utbildningen som Svenska kyrkan själv bedriver på Svenska kyrkans utbildningsinstitut (Skui), en universitetsexamen. I den måste Bibel-, religions- samt tros- och livsåskådningsvetenskap ingå. Kyrkan kräver också att prästkandidaten har läst hebreiska eller grekiska, samt en kurs i Svenska kyrkans tro och liv.

Utöver det får kandidaten läsa en termin valfritt ämne. Något krav på religionspsykologi finns därmed inte. Däremot läser de blivande prästerna 80 timmar själavård på Skui. Det är bra, men inte tillräckligt, anser Cecilia Melder.

– Man måste lära sig den teoretiska grunden först, innan man går vidare med tillämpning. Det är ett måste för att kunna göra en pastoral analys i enskilda situationer.

Vad tycker du är en lägstanivå av kunskap i religionspsykologi för att kunna bedriva själavård?

– Man måste veta vad man säger, och vad man inte säger, i till exempel en självmordsnära situation eller när någon har förlorat ett barn. Människor lägger hela sin livsexistens i prästens händer.

– Man måste veta tillräckligt mycket för att kunna veta var gränsen för ens egen kompetens går och när man börjar göra mer skada än nytta.

Skulle du våga hänvisa någon till Svenska kyrkans präster för själavård i dag?

– De skulle i så fall vara till någon jag känner till. Jag skulle inte ta det för givet att prästen har den kompetensen.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Oj! Vilken smocka mot prästkollegorna och alla praktisk lagda människor. Jag utgår från att Cecilia Medler anser att hon själv besitter de teoretiska kunskaper i själavårdssamtal som hon efterlyser! Men jag menar att det är skillnad på teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. För innebär ett visst antal högskolepoäng per automatik att ett själavårdssamtal blir ”bättre”? Är inte det som att påstå att en god predikan (vad det nu är) frälser bättre än en mindre god? I själva verket finns det ingen predikan varken god eller dålig som frälser, det gör Gud och ingen annan. Ja, teoretiska kunskaper är viktiga och religionspsykologi tillhör de ämnen som förmedlar teori. Men att i princip avråda från att gå på själavårdssamtal med en präst som inte läst si eller så många poäng i religionspsykologi är magstarkt och på ett vis förminskande mot de som har de praktiska färdigheterna men eventuellt saknar högskolepoängen. Anders präst i Svenska kyrkan.
Stiftelsen Fjellstedtska skolan har ett antal kurser i själavård som ges regelbundet. Vissa kurser ger högskolepoäng som t.ex. kurser om själavård i mötet med skuld och skam, själavård i kris och utsatta situationer och familje och relationsstödjande själavård (dessa kommer 2020-2021). Nu till hösten kommer en mer allmän kurs Perspektiv på kyrklig själavård. Dessutom har vi icke-akademiska kurser: Förbön - enskilt och i gudstjänsten och Sorgegruppsarbete. Välkomna att söka mer på vår hemsida: www.fjellstedtska.se Kurser i själavård kan vara till stor nytta, men lika viktigt är det att man som präst själv går i själavård. Det är min erfarenhet. Vi präster måste ha sådant förtroende för varandra så vi går på själavård hos varandra. Jag kan starkt rekommendera det. Det finns många präster som har stora praktiska kunskaper i själavård. Jag har goda erfarenheter av att gå till själavård hos kollegor.