Nu väntar sämre tider för församlingarna

Det är den eftersläpande effekten av lågkonjunkturen 2008–2009, fortsatt medlemstapp och ökade kostnader som ligger bakom svaren. Kyrkans församlingar får sina kyrkoavgifter med två års eftersläpning mot de år som medlemmarna tjänar in dem. Det är alltså först nu som det dystra året 2009 drabbar församlingarna med full kraft. Slutavräkningen på Skatteverkets förskott kommer i år att sluta med ett minus för många.
Enligt den bedömning som kyrko­ekonomerna nu gör kommer det till och med att bli något sämre 2012 än i år.

Fyra av tio församlingar svarar att de kommer att sänka kostnaderna under 2011. De områden som kommer att drabbas hårdast är personal och fastigheter.
”Vi har under åren sålt fastigheter och drar därmed ned på underhållskostnaderna”, svarar till exempel Anders Barth, ekonom i Enköpings kyrkliga samfällighet.

Församlingarna Huskvarna och Hakarp har fått ett besparingsbeting på 1,4 miljoner respektive 600 000 kronor. De har valt att dra ned bland annat på annonsering, informationssatsningar samt att inte tillsätta alla vakanta vikariat, som en prästtjänst i Huskvarna.
– Att människor fått sämre ekonomi märks tydligt, säger Sofia Kentson, administrativ chef i Hus­kvarna kyrkliga samfällighet.
– Men vi hoppas och tror att nedgången är tillfällig och återhämtar sig om ett par år.
Men till dess måste en översyn göras av verksamheten och vad som ska prioriteras.
– Annonsering är jättedyr för kyrkan särskilt som det bara finns en dagstidning i området och där­med ingen konkurrent som pressar priserna, säger Sofia Kentson.

Andra som Klippans församling och Västerås kyrkliga samfällighet minskar personalen genom att inte återbesätta tjänster när innehavarna går i pension.
Många församlingar skjuter upp underhållet av fastigheter och försäljningarna av prästgårdar och församlingshem, som inte används så ofta, fortsätter.
Det finns också de som använder osthyveln för att spara, till exempel Båstads församling.
– Vi vill undvika att lägga ned någon verksamhet utan använder i stället osthyvelprincipen på samtliga, säger kyrkokamrer Staf­fan Ströberg.
– Som det ser ut nu har vi budgeten någorlunda i balans men om inget ändras kommer vi att dras med ett underskott på cirka en miljon per år framöver.
Kyrkorådet har hittills mest fört en allmän diskussion men grupper är tillsatta som ska se över respektive verksamhetsområde.
– Energiförbrukningen är en dyrbar post som vi talat om att göra något åt. Men å andra sidan kräver detta stora investeringar

Andra tar in pengar genom att samverka med grannförsamling­ar. Uddevalla kyrkliga samfällighet har en liknande modell som i Kristianstad.
– Vi sköter lönehantering, bokföring, utbetalning, budget, bokslut. Sen vi har även hand om fastighetsförvaltningen och hjälper till att göra underhållsplaner, säg­er Pether Axelsson, kanslichef i Uddevalla kyrkliga samfällighet.
I detta arbete ingår även ansökningar om kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning. Det började med några församlingar år 2000 men handlar numera om hela Uddevalla kommun och viss omfattning grannkommunen Orust.
–Vi har fått utöka personalstyrkan med en fastighetsingenjör och en controller, berättar Pether Axelsson.
IT-samverkan med gemensamt nätverk och en anställd It-tekniker ingår också i paketet.

Lennart Lundberg
08-462 28 08
lennart.lundberg@kyrkanstidning.se
Signe Hassler
08-462 28 56
signe.hassler@kyrkanstidning.se