Ny nätutbildning om folkkyrkan

Ibland klagar präster på att de inte hinner fortbilda och fördjupa sig i teologiska frågor. De fastnar ofta i ett vardagsliv där ibland administrativa sysslor tar överhanden. Tiden räcker inte till för teologiska samtal eller att läsa akademisk litteratur och fortbildningskurserna är ofta korta.
För att råda bot på detta har Västerås stift inlett ett samarbete med Högskolan Dalarna där man ger ett internetbaserat magisterprogram om kyrka och samhälle och den moderna folkkyrkans utmaningar. Programmet omfattar 60 högskolepoäng men det finns också möjlighet att läsa enstaka kurser.

– Vi har utgått från de aktuella behov som finns i stiftet, säger Urban Claesson, en av lärarna på utbildningen. Men även om utbildningen är ett samarbete mellan stiftet och högskolan är den öppen för studenter från hela landet.
– Utbildningen är en fördjupning av den egna professionen och vill ge plats för den egna teologiska reflektionen, inflikar Johanna Gustafsson Lundberg som också är lärare vid högskolan.
Ett exempel på aktuella fråge-ställningar som tas upp under utbildningen är de sammanslagningar som många församlingar står inför, en utmaning för folkkyrkan som kan skapa oro och frustration.
– Därför handlar en kurs om hur det gick till när socknarna skapades en gång i tiden och det kopplas till nutida församlingars struktur­omvandling. Denna kurs kan ge präster och kyrkoherdar verktyg för att hantera frågan, säger Urban Claesson.
En annan kyrklig utmaning är mångfaldsfrågan. En av kurserna handlar om luthersk mångfald och arbetar med frågan om hur och varför den lutherska kyrkan utvecklats i olika riktningar i olika stift och regioner men också ute i den lutherska världen. En annan kurs behandlar frågan om folkkyrkan i det mångreligiösa samhället, en tredje rör relationen till kön och klass.
Genom att programmet är en akademisk utbildning är det också kvalitetssäkrat. Kurserna utvärderas fortlöpande och dess-utom är utbildningen gratis.

För att få gå programmet måste man ha en teologie kandidatexamen. Men det är också öppet för den som har en filosofie kandidatexamen eller är lärare med huvudämnet religionskunskap. Kurserna kommer att gå på kvartsfart – man läser alltså en dag i veckan – och studenten får själv stora möjligheter att påverka sin egen studietid så att det går att kombinera med det vanliga arbetet. Därför spelas föreläsningarna in och studenten kan se dem när det passar honom/ henne bäst.
Det är Urban Claesson och Johanna Gustafsson Lundberg som bär huvudansvaret för magisterprogrammets utformning men åtskilliga andra lärare kommer också att vara verksamma under kursen. Urban Claesson är lektor i historia men har också doktorerat i kyrkohistoria på en avhandling som bearbetade den demokratiska folkkyrkans genombrott. Johanna Gustafsson Lundberg är teologie doktor i etik med forskningsuppdrag för Svenska kyrkans teologiska kommitté.

– Vi har tänkt igenom vad vi kan leverera här på Högskolan Dalarna och vad som kan vara vår spetskompetens. Vi är ju inte så stora som Uppsala och Lund, men när man är på en mindre högskola har man kanske närmare till människor från andra discipliner och ämnen och som har andra teoretiska perspektiv. Den erfarenheten vill vi göra något av under magisterprogrammet, säger Urban Claesson.
– När man läser kursen ska man möta andra teorier och infallsvinklar som kastar nytt ljus över den bildning man bär med sig som teolog eller religionsvetare.
Ett exempel på ett sådant möte är vad som händer när filosofen Jürgen Habermas och hans teori om offentlighetens framväxt möter den svenske folkkyrkoteologins nestor Einar Billings tankegångar.
– Detta möte kan ge ett helt nytt perspektiv på Billing. Genom att se på Billings tänkande utifrån en samhällskontextuell vinkel och inte enbart utifrån ett internteologiskt resonemang, kan man se att hans folkkyrka är en reaktion på att det växer fram ett medborgarsamhälle, säger Urban Claesson.