Efter 14 år – nu kommer Psalmer i 2000-talet på Spotify

När Mikael Wiehe och Py Bäckman skrev psalmer för Svenska kyrkan blev det kvällstidningsrubriker som ”Gud vilken låt”.

Efter 14 år nylanseras nu Psalmer i 2000-talet på alla strömningsplattformar.

Det handlar om 18 psalmer som spelades in i Karlstad, arrangerade och producerade av Carl Utbult och Leif Nahnfeldt. Spotify hade inte lanserats 2006. Men redan då talades det om att låtarna skulle finnas på Itunes. Först nu blir det av.

Leif Nahnfeldt, präst, kompositör och utbildad musiklärare, ser en poäng med att psalmerna möter en ny publik just i dag.

– När samhället förändras kraftigt kommer behov av nya sånger. Många, till exempel Per Harling, skriver nytt. Och kyrkans text- och sångmaterial har blivit påtagligt relevant, säger han.

Den speciella coronatiden ökar angelägenheten hos flera av sångerna från Psalmer i 2000-talet, tycker Leif Nahnfeldt. ”Vad är det för fel på tiden”, ”Gå med Gud”, ”Res oss upp igen” och ”Kärleken som aldrig svek”, för att nämna några.

Bokprojektet Psalmer i 2000-talet syftade till att samla sånger från många delar av världen, bland annat Skottland och Irland. Man ville skapa psalmer som kunde sjungas i olika livskriser, vid skilsmässa och kollektiv sorg.

Psalmbokstillägget skulle också fånga upp popsånger som inte var tänkta som psalmer men ändå kommit att användas så.

Här kom Py Bäckman in i bilden. Hon hade skrivit Stad i ljus till Tommy Körberg inför melodifestivalen 1988. Den fick psalmnummer 830.

På Svenska kyrkans inbjudan skrev hon också en dopsalm, Lilla liv (901), som används flitigt och också finns med på den cd som nu relanseras digitalt.

Mikael Wiehe skrev en psalm som bygger på Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien, som i sin tur är inspirerad av liknelsen om den förlorade sonen.

Men även skribenter från andra delar av kulturvärlden än pop och visa anlitades för att skriva nytt, bland andra författaren Maria Küchen. Man ville få fram fler röster, inte minst kvinnors.

Till inspelningen valdes 18 psalmer ut. Men de låter mer som låtar än som psalmer, och det är meningen.

– Tanken var att om detta ska vara allas psalmbok, så måste man ta hänsyn till att de flesta inte läser noter. Vi måste göra det hörbart. Och vi ville göra det så att det inte lät som kyrka och kör brukar göra, utan det skulle finnas ett modernt popidiom i grunden. Det skulle låta så att det kunde spelas i radions P3 och P4.

Psalm 821, Res oss upp igen, är arrangerad för att låta som ”en helt ny Toto-låt från Avesta” med ”fett blås, smaskigt gitarrsolo, läckra körpålägg, fullt ös” som Leif Nahnfeldt skrev i pressmeddelandet 2006.

På andra spår sjunger Cecilie och Christer Nerfont med sina musikalröster. Folkmusikern Gunnel Mauritzon tolkar en psalm på gutemål. Arrangemangen varierar med andra ord stort.

Till Leif Nahnfeldts uppgifter hörde även att resa runt och introducera de nya psalmerna. Samt att se till att ackordanalysen i boken Psalmer i 2000-talet var identisk med den som fanns i kyrkomusikernas koralbok. På så sätt skulle psalmerna utan problem kunna spelas på piano eller orgel ihop med gitarr och bas.

Fakta: Psalmer i 2000-talet

Den nuvarande psalmboken är från 1986. Redan 1994 kom det första tillägget, Psalmer i 90-talet. Det andra, Psalmer i 2000-talet, kom 2006.

Boken Psalmer i 2000-talet innehåller 116 nya psalmer och 50 psalmer ur tillägget från 1994.

Fler författare än de som nämns i artikeln: Benny Andersson, Ylva Eggehorn, Cornelis Vreeswijk och Fredrik Sixten.

Brita Häll