Så här tycker tre kyrkomusiker

David Hjärtström, studerande på musikhögskolan

• Lyssnade på: 21 "Jag blickar upp om kvällen", 39 "Du ger den kärleken ett ansikte", 74 "Välsignelsen", 81 "I kärlekens famn", 88 "Älska, glömma och förlåta"

Alla fem förslag är mycket genomarbetade och fint arrangerade När jag lyssnade väcktes dock en fråga: vad är egentligen en psalm? Alla fem skulle säkerligen fungera mycket fint i ett liturgiskt sammanhang, men frågan är om man får en psalm- och allsångskänsla av dem alla. 

Två personliga favoriter utkristalliserades: “Du ger den kärleken ett ansikte” och “Jag blickar upp om kvällen”. De känns i högsta grad “känns” som psalmer och tycker jag också att de på ett fint sätt förhåller sig till vårt kyrkomusikaliska arv. En ny psalm kan ju både anknyta till och komplettera det musikaliska arv som vi besitter.  

Att bedöma sångbarhet är svårt av flera anledningar. Dels kan det vara knepigt att som musiker själv sätta sig in i hur en församlingsmedlem upplever musikens svårighetsgrad. Dels är det svårt att bedöma hur text och musik samverkar när man inte har texten framför sig. Jag drar slutsatser främst utifrån andra musikaliska parametrar. Generellt tror jag att dessa fem är relativt alltså enkla att ta till sig. Några kanske lurigare medan andra, exempelvis “Du ger den kärleken ett ansikte”, nästan går att sjunga med i första gången man hör dem, tack vare tydliga mönster och igenkännbara sekvenser. 

Margareta Raab,  organist samt konstnärlig ledare för flickkör och gosskör i Uppsala domkyrka

• Lyssnade på: 95 ”Du som räddar och försonar”, 112 ”Messias ska komma till jorden”, 134 ”Kom låt oss känna sommaren”, 145 ”Det finns en källa”, 158 ”Gud du sänder ditt regn”

  

Jag har två favoriter. ”Kom låt oss känna sommaren” är pigg, glad och lite fartig med ett stort omfång. Det finns ett språng som gör att man får använda hela rösten. Kanske det skulle ha varit en vers mindre, psalmen blir lite lång.

”Det finns en källa” tycker jag om lite av samma skäl. Den första melodifrasen när man går upp till den sjunde tonen från starttonen gör det spännande. Det är också lite oväntat med ett kort tonartsbyte där man går över till D-dur. 

Jag är allmänt positivt överraskad över tonarterna, jag hade väntat mig betydligt lägre tonarter i psalmerna.

En av psalmerna är på en gammal melodi ”I tron under himmelens skyar”, då tycker jag att man i stället ska skriva en ny melodi. Psalmen ”Du som räddar och försonar” satte sig inte på hjärnan direkt. ”Gud du sänder ditt regn” har en ganska spännande melodi, men är inte lättsjungen. 

Flera av psalmerna är lite visaktiga, jag hoppas att det också finns med någon mer utmanande som ”Du som gick före oss” av Sven-Erik Bäck. 

Nils-Gunnar Karlson, förbundsordförande Kyrkomusikernas Riksförbund 

• Lyssnade på: 171 ”Håll mig hårt”, 180 ”Jag-pärlan”, 187 ”Nu kommer jag till dig”, 218 ”Gud välsigna Sverige” 232 ”Jag väntade i tystnad”

Den melodi med text som gick rakt in i hjärtat på mig var ”Nu kommer jag till dig.” Melodin är enkel, delvis stegvis, sekvensartad och med en fin struktur som är lätt att minnas. Man fortsätter att gnola på den, vilket gör att den passar bra för gemensam församlingssång. 

Övriga sånger som jag fått lyssna till har intressanta melodier som passar i olika sammanhang och i olika konstellationer. De har olika stil alltifrån utsmyckad folkton, koral till visa. De kan sjungas av kör eller solist tillsammans med en församling. Vissa passar för äldre röster och vissa för barn. Stora intervall i en melodi kan vara en utmaning!