"Inget solsken" i ny prognos om medlemsutvecklingen

Fram till 2030 ser antalet utträden ut att bli fler än vad man tidigare trott.

Det visar en färsk prognos från Svenska kyrkans analysenhet.

– Fram till 2015 gick verkligheten bättre än vår prognos. Men när de aktiva utträdena sedan kraftigt ökade fick vi byta metod, säger Pernilla Jonsson, chef för kyrkokansliets analysenhet.

– Den här typen av prognoser är färskvara eftersom verkligheten är så föränderlig.

Svenska kyrkans nya metod innebär bland annat att man nu utgår från varje enskild åldersgrupp och dess specifika utträdesmönster. Den tidigare prognosen, från 2013, innebar att man gjorde en framskrivning av medlemsutvecklingen i sin helhet, utifrån då rådande trender.

De nya siffrorna, som offentliggjordes under tisdagen, innehåller två prognoser: En med lägre utträdessiffror, som ligger mer i linje med den gamla prognosen, och en som presenterar det värsta scenariot, utifrån de mönster man kan se i dag.

– Det tråkiga är att när vi gjorde den förra prognosen så trodde vi att vi presenterade det värsta möjliga scenariot.

2013 trodde man att antalet utträden under 2016 och 2017 skulle bli 51 000 respektive 65 000. I verkligenheten lämnade 90 600 och 96 300 personer kyrkan under de aktuella åren.

Bland alla utträdare sticker gruppen unga vuxna ut: Drygt 30 000 av de 96 000 om lämnade Svenska kyrkan 2017 svar i åldrarna 22–32.

– 2016 blev medlemmar i dessa åldrar än mer benägna att träda ut än tidigare år. De ökade sin utträdesbenägenhet mellan 2015 och 2016 med 25 procent och detta nya mönster har fortsatt.

I den här prognosen finns inget solsken.

I gruppen unga vuxna utmärker 27-åriga män sig särskilt. Under 2017 tappade Svenska kyrkan 4,7 procent i den gruppen. Bland kvinnor i samma ålder låg siffran på 3 procent.

– Det är jättehögt! Snittet bland samtliga medlemmar låg 2017 på 1,6 procent, säger Pernilla Jonsson.

Ä det något i prognosen som sticker ut som positivt?

– I den här prognosen finns inget solsken. Det ser sämre ut än det som vi trodde var sämst 2013.

– Men Svenska kyrkan har just nu fortfarande resurser och många medlemmar. Och vi har faktiskt fortfarande ett stort medlemsantal, och kontaktytor, bland de unga vuxna.

Pernilla Jonsson berättar att 45 procent av 90-talisterna 2017 som svarat på Svenska kyrkans enkät till allmänheten uppgav att de under de senaste tolv åren har firat gudstjänst i samband med kyrkliga handlingar.

– Samtidigt är det en låg andel som beskriver en stark, eller ganska stark, relation till Svenska kyrkan.

Likande mönster med stora tapp av kyrkotillhöriga ses även bland Nordens övriga folkkyrkor och bland samfunden nere på kontinenten. Pernilla Jonsson vill samtidigt understryka att detta bara är en prognos:

– Det är inte en naturlag, in- och utträden påverkas av förändringar i samhället i stort. Och Svenska kyrkan har fortfarande resurser för att bedriva sin verksamhet och försöka hitta nya vägar för att upplevas som relevant. 

Pontus Håkansson

Fakta: Dopprognos

2030 kommer 19,4 procent av de som föds i Sverige att döpas, enligt prognosen.

1970 var motsvarande siffra 80,6 procent.2000 döptes 72,8 procent.

2017 låg dopfrekvensen på 42,4 procent. 

Kan slå hårt mot ekonomin

Om inget görs för att öka intäkterna och sänka kostnaderna kommer medlemstappet bland de unga att få stora konsekvenser för kyrkans ekonomi och verksamhet i framtiden. Det visar analysenhetens nya omvärldsrapport.

Svenska kyrkans analysenhet har sedan 2016 tagit fram en årlig omvärldsrapport. Den senaste kom i januari i år och utgår ifrån kyrkostyrelsens prioriterade områden för verksamhet och ekonomi 2019–2021.

– Den är tänkt som en hjälp, en förutsättning för att ta kunna bra beslut och göra strategier framåt, i en föränderlig tid, säger Pernilla Jonsson, analyschef vid Svenska kyrkans analysenhet.

Globalt ökar antalet troende, men i Europa är den sekulära gruppen på frammarsch och framförallt är det de unga som inte i lika hög utsträckning är religiösa. Sverige, Estland och Tjeckien skiljer ut sig som de länder som har lägst religiös praktik bland unga.

Färre än var femte 90-talist i Sverige definierar sig som kristen och fyra av tio uppger att de är ateister. Däremot har inte samhällsengagemanget minskat överlag, det politiska engagemanget i åldrarna 15–24 har tvärtom ökat.

– Det som tillkommit i samhället på den negativa sidan är diskussioner om religiösa friskolor, viss misstänksamhet mot religiösa organisationer och att vi själva tappar i barn- och ungdomsverksamheten, säger Pernilla Jonsson.

Knappt var femte person född på 90-talet eller senare anser att Svenska kyrkan är relevant för dem i deras vardag, medan nästan hälften av de födda på 30-talet anser det. Däremot säger fyra av tio att Svenska kyrkan fyller en viktig funktion för samhället.

– På den positiva sidan har vi jättemycket kontaktytor med hela samhället. Andlighet är det fortfarande ett stort intresse för och till exempel vad gäller psykisk ohälsa finns ett stort intresse för vad kyrkor bidrar med, säger Pernilla Jonsson.

De ungas svagare relation till Svenska kyrkan påverkar den ekonomiska prognosen. Med en inflation på 2 procent, och utan att intäkterna från kyrkoavgiften ökar, finns det enligt rapporten ett behov av årliga effektiviseringar, minskningar i verksamhet eller nya, kompletterande inkomstkällor.

– Det är i pengar stora tapp. Det vi gör i dag bestämmer vad vi är för kyrka i morgon. Vi har ett möjlighetsfönster nu på sju år, och frågan är vad vi gör i det fönstret, nu när vi fortfarande är stora och har resurser och kontaktytor, säger Pernilla Jonsson. 

Matilda Ljungkvist

Fakta: Kyrkans kostnader

Svenska kyrkans kostnader på nationell nivå uppgick under 2017 till 1,9 miljarder kronor. 

60 procent av Svenska kyrkans kostanden utgjordes av personalkostnader, vilket var en ökning med 4,1 procent jämfört med året innan. 

Under 2017 uppgick pastoraten och församlingarnas kostnader till 20 miljarder kronor och stiftens till 1,5 miljarder. Störst andel, 44 procent, spenderade församlingarna på gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.