Vart leder Svenska Kyrkans religionsdialog?

Ulf Lönnberg, Stockholm
Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Dags nu för Svenska kyrkan att i sin religionsdialog ta tydligt avstånd från politisk islam och islamismen som driver opinion för sharialagar och en ny rättsordning, skriver Ulf Lönneberg i svar till Peter Lööv Roos.

Den 10 mars uttryckte jag farhågor för att Svenska kyrkans religionsdialog allt mer rör sig i ett farligt gränsland mellan frottering med islamismens omstörtande politiska krafter i Sverige och de sökande fredssträvande samtal.

I sin replik den 13 mars duckar och skriver Peter Lööv Roos ”att muslimer återigen [och] svepande utmålas som ett hot och att det framställs som suspekt att muslimer engagerar sig i samhälleliga, politiska frågor. Något kristna kan göra, utan att det ifrågasätts”.

Visst är det bra att individer med olika religionstillhörighet eller ingen alls engagerar sig politiskt lokalt och globalt för att skydda och stärka demokratin som styrelseskick.

Men Svenska kyrkan är ett statligt reglerad organ genom Lagen om Svenska kyrkan och skickar därmed gentemot staten motstridiga in- och utrikespolitiska signaler. 

Dags nu för Svenska kyrkan att i sin religionsdialog ta tydligt avstånd från politisk islam och islamismen som driver opinion för sharialagar och en ny rättsordning - inte sällan med hot om våld mot meningsmotståndare.

Peter Lööv Roos hänvisning till olika forskningsrapporter tillför flera värdefulla dimensioner. Inom dessa skulle Svenska kyrkans modiga och tydliga avståndstagande mot politisk islam och islamistiskt hot i religionens namn öka tilltron till Svenska kyrkans hållning (?) att vårt land byggs vidare som sekulär demokratisk rättsstat på den västerländska judisk-kristna traditionen.

Ulf Lönnberg
Stockholm

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.