I sin nya bok Mina bibliska storasystrar reflekterar Anna Sophia Bonde över tolv kvinnor i Gamla testamentet. Hon gör det utan att moralisera över den bibliska kulturkretsens grundhållning, hon tar människorna och deras förhållanden som de är.
Hon når på detta sätt ett samtal med sina bibliska systrar, där de också får ställa viktiga frågor till henne. Hon ”speglar sig själv i dem”. Några av dem har gripande livsöden, andra är suspekta, som andeskåderskan i En Dor, hon som ”experimenterar med det andliga”.
Anna Sophia Bonde har blick för Bibelns storhet: ”Bibeln svarar på frågan varför människan finns till, vilket hennes syfte är, och hennes mål.” Detta mål når vi inte en och en utan i gemenskap.
När hon skriver om Abraham och Sara understryker hon att det är tillsammans som de fullbordar Guds mening med sina liv. Anna Sophia Bonde skriver att det är man och kvinna tillsammans som är Guds avbild. Hon tillägger: ”Det är därför som äktenskapet är en så stark bild i Bibeln. Här har vi ju manligt och kvinnligt som verkligen sammansmälter, blir ett kött.”