Teologi
Genom vårt varande gestaltar vi den ordlösa trösten
När det är som mörkast vill jag ha någon som sitter med mig och ger mig tid. Vi är främst varandras gåvor, inte varandras hjälpare.
Eftertanke av Carl Henric Svanell.
När någon har avlidit kan det vara någon i personalen på vårdavdelningen, äldreboendet eller akuten som öppnar ett fönster. En människa har just tagit sina sista andetag. Blåst ut det sista av livet som vi känner det.
Bli prenumerant för endast
Två månader för 29 kr
får du läsa den här artikeln och allt annat på kyrkanstidning.se.
Därefter 50% i rabatt i sex månader
Avsluta när du vill.
Som digital prenumerant får du eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se med e-tidning, temabilagor, nyhetsbrev, poddar, platsannonser mm. Ord pris 130 kr/mån.
KÖP
