Professorn som har skådat ondskan i vitögat

Under hela sitt långa yrkesverksamma liv – han är i dag 93 år och fortfarande aktiv – har Yehuda Bauer arbetat med frågor som visar människans allra sämsta sidor, att hon är i stånd till att begå fruktansvärda handlingar mot andra och åsamka dem största möjliga fysiska och mentala skada.

Det är handlingar som sätter moraliska övertygelser och ansvar ur spel, handlingar som bryter den inneboende motviljan att döda och skada andra människor. Handlingar som ger ondskan fritt spelutrymme och som firar triumfer genom folkmord.

Frågan är vad vi menar när vi använder termen folkmord. Vad döljer sig under det semantiska täcket? Som ett exempel berättar Yehuda Bauer att ordet antisemitism började användas av antisemiter för att det skulle låta mer vetenskapligt.

– Men det handlar om judehat. Och ordet Förintelsen döljer ordet massmord av judar, säger Yehuda Bauer. Var därför medvetna om att det är ord som döljer verkligheten.

Folkmord är inte heller något nytt i mänsklighetens historia. Yehuda Bauer framhåller att människan har mördat andra människor genom tiderna.

– För att överleva dödar människor andra människor. Rovdjursinstinkten leder till att man dödar. Men vi människor är svaga rovdjur. Därför måste vi utveckla sociala grupper, som familjen, för att överleva.

Det är därför som alla samhällen har lagar som reglerar vad som är tillåtet respektive otillåtet. I samhällen som tillämpar dödsstraff ser man det inte som mördande. Alla – utom radikala pacifister – tillåter också självförsvar. Och när soldater dör i strid uppfattas det inte heller som mord,  om man inte är radikalpacifist eller menar att kriget inte är ett tillåtet krig.

Han säger att budordet ”Du ska inte dräpa” (Andra Moseboken, kapitel 20) egentligen betyder att ”Du ska inte mörda”. Budordet vänder sig alltså mot otillåtet dödande vilket vi kallar mord.

Yehuda Bauer menar att judarnas lidande kan jämföras med andras lidande, exempelvis folkmordet i Rwanda som pågick från den 7 april till den 15 juli 1994 – tre månader av urskillningslöst mördande då nästan en miljon tutsier fick sätta livet till och mer än två miljoner tutsier flydde från landet. 

– I Rwanda köpte hutuerna in mängder av machetes och knivar från Kina när de planerade folkmordet på tutsierna. De hade en radiostation som sände propaganda till alla hutuer i varje by och som uppmanade dem att döda ”kackerlackorna”.

– Ledarna för detta folkmord var högutbildade vid belgiska universitet.

Förintelsen av judar kunde genomföras med en industrialiserad, byråkratisk, rationell och känslodistanserad effektivitet där högutbildade ingenjörer, läkare, kemister bidrog.

– Tyskarna hade järnvägar, maskingevär, gas och en välfungerande administration där de mördade judar i sitt europeiska projekt, säger han.

De förslavade också judarna och ett exempel är från när tyskarna intog Ukraina. Då såg de att vägarna till Odessa var usla. Därför lät de 40 000 judar, unga män från ghettona, bygga nya vägar. Sedan torterades de och dödades.

Visst finns där skillnad mellan Förintelsen och folkmordet i Rwanda. Men den ligger inte i antalet dödade. Inte i procent av hur många som dödades. Inte heller i brutaliteten och sadismen, menar Yehuda Bauer.

– Huvudskillnaden var att Förintelsen var ett ideologiskt projekt. Judarna hade ingen politisk närvaro eller politiskt inflytande. Den lilla tyska judenheten var i högsta grad emanciperad. Tyska judar stred för Tysklands sak i Första världskriget och tilldelades järnkorset för sina insatser.

– Det var bara i de antijudiska konspirationsteorierna som judar hade världsherravälde. Det är därför vi talar om nazismens antisemitism som ideologisk och icke-pragmatisk.

– Judar mördades därför att den nazistiska ideologin var antisemitism till sitt väsen. Alla som mördades av nazister var inte judar. Men alla judar skulle mördas.

Är religionen en dämpande faktor eller leder den till folkmord? Yehuda Bauer säger att det finns lite skrivet om exempelvis antisemitism och judehat. Men man vet att det tidigt uppkom skillnader mellan judar och andra grupper i samhället.

– Den kristna antisemitismen börjar med att markera avståndet till judarna. Sedan ges antisemitismen teologiska förklaringar. Judarna måste straffas för att de inte accepterar Jesus – en ung rabbin och farisé – som Gud och Messias, säger Yehuda Bauer som varnar för att det som hände under Förintelsens dagar och under andra folkmord kan hända igen.