Teologi

Kyrkans Tidning klimatfastar i advent

Advent är fastetid, nästan helt bortglömd i Svenska kyrkan. Men ett år som detta, efter en sommar av värmebölja och skogsbränder, tycker Kyrkans Tidnings redaktion det är hög tid att ta adventsfastan till heders igen. För klimatets skull.

Föreslå en klimatfasta och du möter omedelbart både kritik och gillande. Båda delar fullt legitima. Men låt oss börja med invändningarna:

 

1 Det är glädjedödande. Människor har rätt att äta sina lussebullar och sköta sina julklappsinköp i fred.

2 Det är gärningslära. Svenska kyrkan har ofta lättare att moralisera och försöka fostra människor i godhet än att i luthersk anda predika om Guds försonande nåd. Förr: sexualmoral. Nu: konsumtion och livsstil.

3 Det är för individcentrerat. Fokus har alltför länge legat på vad privatpersoner gör eller inte gör för klimatet. För vad hjälper det om jag återanvänder mina plastpåsar när koldioxidutsläppen från världens kolkraftverk fortsätter öka? För att citera America Vera-Zavala i Dagens Nyheter när hon kräver politiska förändringar: ”Att läsa om klimathotet är som att få ett allvarligt cancerbesked av de bästa cancerläkarna men sedan tusen olika behandlingsråd. Du får medicinera själv, hitta på, testa.”

4 Det är självgott.  Präktighet är frånstötande. Och ur kristet perspektiv uppmanar Matteusevangeliet till att fasta i det fördolda och inte ”som hycklarna” visa upp sin fasta för andra.

5 Det går inte. De praktiska hindren kan se olika ut. Den som bor i Burträsk kan inte gärna skrota bilen. Och hur klimatfastar den vars vanliga liv redan handlar om återvinning, kollektivåkande och minimala mängder kött?

 

Det ligger något i alla de här invändningarna. Men, som Kyrkans Tidnings webbredaktör skriver här intill, så upptäcker ofta den som avstår att det inte gör ont. Det kan tvärtom bli en öppning för något nytt.

Meningen med klimatfastan är inte att lägga ansvaret för världens räddning på individen utan att, som med all annan fasta, ge plats för eftertanke och fördjupning. Och då är det inte avgörande hur mycket du redan gör eller hur mycket du ändrar på under några veckor före jul. Det viktiga är att låta insikten om klimathotet sjunka djupare in. Att stärka sig själv och andra i beslutsamhet och handlingskraft.

Just för att klimatet är en gemensam fråga finns en poäng med att inte dölja sitt fastande. Att bli en självgod hycklare är förstås en risk, men förhoppningsvis inte överhängande.

Köp dina julklappar, ät dina pepparkakor. Det vore redaktionen fjärran att fördöma konsumtion – eller fördöma över huvud taget. Men var gärna med i Kyrkans Tidnings klimatfasta. Själv tänker jag satsa på veganskt i advent.

 

Hur ser din fasta för klimatet ut?
 

Inger Wallin
chefredaktör

– Jag ska låta bli att köra bil. Och sen tänker jag äta vegetariskt minst en större måltid per dag.

 

Kristoffer Morén
nyhetschef

– Jag satsar på vegetariska luncher och att mer konsekvent välja ekologiskt. Jag undviker att flyga om jag kan och jag cyklar till jobbet.

 

Cecilia Jaensson Wallander
reporter

– Jag tänker bli bättre på att bara välja ekologisk mat, när det alternativet finns. 

 

Så gör vi i min familj

Ångest och skuldkänslor är starka drivkrafter för förändring. Men den förändringen är inte detsamma som späkelse och straff: att stänga en dörr, är att öppna en annan.

Två principer vägleder vår familj:

Kunskap. Vad säger forskningen? Genom att tillsammans söka kunskap kan vi prioritera det som ger bäst effekt och som vi enkelt kan göra något åt.

Helhet. Vad är möjligt med våra förutsättningar? Vi försöker både acceptera och medvetandegöra våra brister. Om vi någon gång flyger försöker vi bättra oss och kompensera på annat sätt.

Några exempel på val som funkar i vår situation:

Vi äger ingen bil. Som stadsbor kan vi cykla, gå eller åka kollektivt. Vi flyger mycket sällan – och aldrig inrikes. Vi bor i lägenhet.

Vi äter aldrig nöt- eller lammkött. Minst hälften av alla måltider vegetariska. Vi äter efter säsong och undviker varor som kräver långa transporter och stora utsläpp.

Kläderna är till största del second hand, i barnens fall ärvda eller bytta. Detsamma gäller möblerna. Om vi köper nytt satsar vi på kvalitet som håller längre.

För vägledning och uppföljning finns det appar och digitala verktyg som hjälper till. Ett exempel är IVL:s Klimatkontot, som visar vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre. Ett önskemål: Jämförutsläpp (brevid jämförpriset) på matvaror skulle det göra det lättare att välja rätt i vardagen.

Min adventsfasta innebär färre måltider och slopandet av viss mat, exempelvis kött.

Fredrik Hielscher

  • 1 Kommentar

    Logga in för att kommentera

  • Nils Ronquist

    Kommer inte att äta annorlunda. Klimatet påverkas inte det minsta om jag äter vegetarisk, ekologosikt eller välgödslade grönsaker, enligt min mening.
    Däremot anser jag att 0,04% koldioxid har lite påverkan på klimatet. Däremot tycker jag det är illa att hugga ned 50% av vår regnskog för att få arealer för cannabis odling, tobaksodling och andra drogodlingar. Vi behöver regnskogen men inte mer odlingsmark. Vi kan effektivisera odlingar av nyttogrödor och köttdjursuppfödning. Ät som vanligt och tänk till!

  • Sidor

LEDIGA JOBB

54

E-tidning

Kyrkans Tidning nr 50 2018