Israel och Svenska kyrkan

Biskopsmötet måste ta avstånd från extrema BDS-rörelsen

Sommarens kyrkliga agerande i Almedalen med efterföljande debatter ger upphov till en rad frågor om Svenska kyrkans återkommande lobbying mot Israel. Nu måste biskopsmötet tydligt ta avstånd från extremistiska och antisemitiska rörelser som bojkottrörelsen BDS, skriver Johanna Andersson och Annika Borg.

Under ett seminarium i Almedalen, som bestod av extrema BDS-röster från Israel, Palestina och Sverige (Svenska kyrkan), delade kyrkliga företrädare ut kort med lobbying för denna extrema och antisemitiska rörelse.

BDS-lobbykort stacks även i händerna på Israels ambassadör Isaac Bachman, som var närvarande i publiken. BDS-lobbyister medverkade även i seminarier arrangerade av Svenska kyrkan.

BDS är en rörelse som bokstavligt talat vill svälta ut Israel. Rörelsen arbetar för att rasera Israels ekonomi och fullständigt strypa utbytet med det israeliska samhällslivet på alla nivåer, det kan gälla allt från forskning till diplomati och kultur. Målet för BDS-rörelsen är att Israel och dess befolkning ska bort från regionen.

Den stora tyska lutherska kyrkan, EKD, har i sin kritik av det så kallade Kairos-dokumentets uppmaningar till sådana bojkotter tydligt tagit avstånd från BDS. EKD menar att bojkottkraven från BDS påminner om uppmaningen Kauft nicht bei Juden från 1933. Vidare tar EKD bland annat avstånd från att Kairos-dokumentet legitimerar terrorism genom att kalla det motstånd.

EKD lyfter också fram palestiniernas eget ansvar för att upprätta en rättsstat. Det går således att lyssna på palestinska röster, men samtidigt stå rak och rättrådig i ord och handling vad gäller avståndstagande från anti-judiskhet, terrorism och antisemitism.

Ärkebiskop Antje Jackelén poserade efter Almedals-seminariet tillsammans med influgna BDS-lobbyister från Kairos Palestina-kretsen och bilden lades ut på Facebook. Bilden av ärkebiskopen och lobbyisterna, och en text som förespråkar BDS, väckte starkt kyrkligt bifall och gillades på Facebook.

Bland de entusiastiska som gillade fanns bland andra biskop Eva Brunne, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen Wanja Lundby-Wedin (S) samt en lång rad trofast bekräftande tjänstemän på kyrkokansliet i Uppsala.

Vi finner det förvånande att ärkebiskopen som själv har tyskt kyrkligt ursprung inte har tagit intryck av den tyska lutherska kyrkan EKD:s kritiska påpekande om de associationer som BDS väcker.

Bland tjänstemännen som gav sitt bifall på Facebook fanns personer som är ciceroner och har ansvar för de politiska bjudkurser som riktas till journalister och politiker och som ingår i kursutbudet vid Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem.

Den internationella chef som undertecknade det brev med krav riktade mot Israel som sändes till de svenska riksdagspartierna (Kyrkans tidning debatt 28/7 2016 och 19/8 2016 gillade.

Gillade gjorde även den kommunikationschef som hade det yttersta ansvaret för att Svenska kyrkan spred antisemitism på sin officiella hemsida. Detta skedde genom dokumentet Christmas Alert, utgivet av Kairos Palestina-kretsen under en av Svenska kyrkans julkampanjer.

En motion i kyrkomötet 2015 begärde att det skulle redas ut hur antisemitisk retorik kunde glida igenom kyrkokansliet och spridas utan att någon handläggare reagerade. Behovet av en sådan utredning avvisades dock av kommunikationschefen när han redogjorde för ärendet i Ekumenikutskottet.

Hans och andras inställning samt skilda ageranden har nu fått sin förklaring: När så många handläggare och delar av kyrkoledningen bejakar en antisemitisk rörelse som BDS kan självklart sådan retorik slinka igenom, antingen för att man inte ser det allvarliga eller, mer troligt, för att man helt enkelt sympatiserar.

Delar av biskopsmötet, ordförande och förste vice ordförande i kyrkostyrelsen samt många handläggare på kyrkokansliet, med flera personer med kyrkliga positioner, stödjer öppet den extrema BDS-rörelsen. Dessa personer låtsas dock i andra sammanhang att de är för fred, försoning och en tvåstatslösning.

Det är respektlöst att tro att vi och andra inte har kunskapen att se igenom falskspelet. Medlemmar, engagerade och andra anställda får nu ta ställning till det faktum att dessa stötande och oacceptabla positioneringar stöds av kyrkliga ledare och anställda med inflytande över Svenska kyrkan.

Vi har i åratal påpekat problemen med att Svenska kyrkans ledning och kansli okritiskt lyssnar till en sida i fråga om Israel och Palestina. Nu ser vi svart på vitt resultatet av den extrema Palestina-aktivism som vi påkallat faran med.

En av oss lämnade Svenska kyrkan i augusti förra året. Huvudskälet var kyrkoledningens förnedrande hantering av Facebook-gruppen Mitt Kors, en grupp som skapades i solidaritet med utsatta kristna.

Men ett annat skäl, som även det vägde tungt, var Svenska kyrkans återkommande kampanjer mot och negativa fixering vid Israel. Fler kommer att välja den vägen och begära utträde när Svenska kyrkans ledningsskikt flirtar med extrema rörelser som antisemitiska BDS.

Kan situationen rätas upp? Svenska kyrkan är fortfarande en episkopal kyrka. Biskopsmötet behöver deklarera, utan minsta öppning för tvivel, att de biskopar som legitimerar BDS inte representerar hela biskopsmötet utan enbart sig själva.

Biskopsmötet behöver vidare göra ett glasklart uttalande om att Svenska kyrkan tar fullständigt avstånd från BDS och alla andra former av antisemitism och anti-judiskhet som kommer från palestinska nätverk och kyrkor.

Med en ordförande (ärkebiskopen) och förste vice ordförande i kyrkostyrelsen som legitimerar BDS, får man dock för Svenska kyrkans skull hoppas att dessa bådas roller och agerande ifrågasätts skarpt och att sansade röster i kyrkostyrelsen får inflytande och tar kommandot över en situation där extrema uppfattningar tillåtits gro och växa.

Sedan blir det en fråga för kyrkomötet och kyrkostyrelsen att styra upp kyrkokansliet och det utbredda tjänstemannaväldet. Tjänstemännen har idag ytterst oklara och, vad det förefaller, gränslösa mandat vad gäller ställningstaganden och ageranden.

Internationella kurser för studenter och kyrkliga grupper som manipuleras av Kairos Palestina- och BDS-kretsens representanter eller politiska kurser för journalister och politiker för att puffa människor i ensidig riktning mot Israel, arrangerade och genomförda av handläggare vid kyrkokansliet som sympatiserar med BDS, kan givetvis inte fortsätta i Svenska kyrkans regi vid STI i Jerusalem. Vi har tidigare i kyrkomötet varnat för STI:s politisering.

Till sist, för att visa aktualiteten i det oroväckande problemområde vi ovan lyft: Häromdagen, mitt under våldsspiralen i Jerusalems gamla stad, spred kyrkokansliet ett uttalande från några kyrkoledare i Jerusalem på Twitter. I uttalandet kallas inte Tempelplatsen för Tempelplatsen, det namn det har inom judendomen och kristendomen, utan enbart vid sitt arabiska, muslimska namn.

I den korta texten slår kyrkoledarna vakt om muslimers rätt till bön på platsen, men nämner inte att det enbart är muslimer som får utöva sin religion på Tempelplatsen, inte judar. Varken kyrkoledarna eller kyrkokansliet nämner heller att det enbart är muslimska symboler som tillåts på platsen, inga judiska, och att andra besökare än muslimska sedan åratal tillbaka går genom säkerhetsbågar för att få komma upp dit.

Är inte det viktiga aspekter att lyfta fram för en kyrka som säger sig värna dialog med alla sina trossyskon, även judar? Är det i själva verket så att Svenska kyrkans kyrkokansli ställer sig bakom de UNESCO-resolutioner som frånerkänner judar (och därmed kristna) de teologiska rötterna på Tempelplatsen? Det är ett färskt exempel som väcker frågor och tydliggör behovet av klargörande från biskopsmötet genom ett tydligt avståndstagande från att gå extrema och ensidiga krafter till mötes.

Johanna Andersson
doktorand i religionsvetenskap, tidigare präst i Svenska kyrkan

Annika Borg
teologie doktor, skribent och präst i Svenska kyrkan

  • 3 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Maria

    Det här är ju en allvarlig sak, som förhoppningsvis är av högre allmänt intresse än kyrkohandboken, men det är samma mönster vi ser. Kyrkoledning som är så verklighetsfrämmande att man tror att vi "på golvet" inte ska märka, genomskåda deras inkompetens och ett hav av kanslipersonal med, som det står i artikeln, gränslösa mandat, givna av dem själva när de tolkar kyrkostyrelsebeslut som ibland inte finns.

  • Håkan

    Tack för denna klara och tydliga insändare om vart en del i kyrkans topp styr. Det är skrämmande och avskyvärt med denna extrema rörelse om vars mål ingen läskunnig kan tvivla.

  • Jean-Claude

    Tack Annika för din artikel. Många präster som jag, diakoner och andra anställda i Svenska kyrkan så som en stor del av de troende församlingsmedlemmar tänkar precis likadant.

Mer inom samma ämne
Israel och Svenska kyrkan
Israel och Svenska kyrkan
Israel och Svenska kyrkan