Kyrkor

Fyll dem, stäng dem eller spräng dem....

Övertaliga. Fyll dem, stäng dem eller spräng dem. När det gäller övertaliga kyrkor har prästen Bengt Samuelssons ord sin giltighet också i dag.

Kyrkans fastigheter är en tveeggad resurs. Å ena sidan är fastigheterna en tillgång. Inte minst kyrkobyggnaderna som är några av de bästa teologer och själavårdare som landet rymmer samt geografiska logotyper för en rikstäckande kyrka med starka band till människor. Också för många som väljer att gå ur kyrkan är byggnaderna fortsatt betydelsefulla.

Å andra sidan kan det stora antalet fastigheter bli en belastning. En mardröm är om kyrkan reduceras till fastighetsbolag där resurserna bara räcker till att vårda och värma fastigheter, men inte till att fylla dem med liv. För att parafrasera en aktuell reklam: kyrkan bör inte låta de byggnader man äger, äga kyrkan.

Det går att hävda att det inte finns några övertaliga kyrkor i ett sekulariserat land. Varenda kyrka behövs för att, överallt i landskap och stadsbild, med sitt torn peka mot himlen och påminna om en annan värld med andra värden. Samtidigt måste något göras.

I min barndom mötte jag prästen Bengt Samuelsson. Redan på 70-talet skrev han om övertaliga kyrkor under rubriken Fyll dem, stäng dem eller spräng dem. Den dramatiska bilden gav honom smeknamnet Sprängar-Bengt. Jag tror att hans trojka av verb äger sin giltighet också idag.

Fyll dem: Tänk om vi verkligen ansträngde oss att befolka kyrkorummen. In med pastorsexpedition, diakonimottagning, samtalsrum, personalrum, språkkafé, förskola. Börja med de anställda och flytta så mycket verksamhet som det bara går in i kyrkorummen. Människor drar som bekant till sig fler människor. Verksamhet genererar värme. Trängsel föder trivsel. Finns det dessutom en bra kaffemaskin … En sådan omgruppering skulle också bidra till att minska avståndet mellan det som kallas verksamhetskyrka och den gudstjänstfriande kyrkan. Kyrkans liv levs under ett enda valv, menar Olov Hartman i boken Öppna kyrkan (1958).

Stäng dem: Om flera av församlingens verksamheter flyttar till kyrkorna blir det enklare att stänga, sälja och hyra ut övriga lokaler. Dessa är ofta mer lämpade än kyrkorna för alternativa aktiviteter, såsom kontor eller bostäder.

Spräng dem: Det må vara osagt om sprängning verkligen är tekniken att föredra, men det är säkert så att somliga kyrkor måste rivas. Ur ekonomisk synvinkel är det inte hållbart att fortsätta lägga pengar på lokaler dit ingen någonsin går. Men också från pastorala perspektiv är det olyckligt när byggnader står tomma och övergivna. Att riva en kyrka är naturligtvis aldrig enkelt.

Ändå gäller det att se nyktert på problemet. Ytterst handlar det ”bara” om en byggnad. Och det måste finnas andra sätt att som kyrka vara närvarande i människors liv, än genom att vårda tomma lokaler. Olov Hartman igen: ”Kyrkomurarna är egentligen bara ett skydd mot regn och vind, kyrkan slutar inte där. Gatorna är hennes sidoskepp. Fabrikerna är kapell och torgen förgårdar”.

 

Här är en film som visar rivningen av Maglarps kyrka i Lunds stift 2007

Mer inom samma ämne
Kyrkor