Om någon vecka är det skolavslutningarnas tid och frågan om skolan ska vara i kyrkan eller inte kommer på agendan. Enligt Skolverkets beslut är den svenska skolan icke-konfessionell och därför får det inte förekomma religiösa inslag i utbildningen. Dit räknas också avslutningar.

Men det går bra att ha en avslutning i kyrkan, och med präst närvarande, om den genomförs utan bön, välsignelse eller trosbekännelse. Och barnen får sjunga  Den blomstertid nu kommer eftersom den psalmen är så starkt förknippad med skolavslutningar och tradition men inte religion. Därför ses den inte som kristen förkunnelse. Det är sedan skolan och rektor som ansvarar för att avslutningen, om den sker i en kyrka, inte har några konfessionella inslag. På de allra flesta håll fungerar det utan komplikationer. Frid och fröjd råder.

Men nu kompliceras bilden betydligt. I förra veckan släpptes nyheten att Svenska kyrkan i Sandviken ska ta betalt om skolan vill fira sin skolavslutning i kyrkan. Skolan disponerar lokalen, skriver ett hyresavtal med församlingen, men utan medverkan av präst. För detta får församlingen 1 500 kronor.

Säkert en spottstyver i församlingens sammantagna budget. En summa man kan både ha och mista. Men som man ändå vill ha.

Här är det därför principen och inte summan som bör diskuteras och analyseras. Är det så att marknadstänkandet krupit ända in i församlingens innersta och gör att en kyrkolokal, tänkt för bön, gudstjänst, mässa och kyrkliga handlingar, kan hyras ut till hugade spekulanter? Var och vem sätter de etiska gränserna? Vem får hyra? Vem får inte hyra? Varför vill man hyra ut sin kyrka till avslutningar? Kan de inte hållas i skolan? På skolgården eller i aulan? I idrottshallen eller varför inte i Folkets hus som säkert är garanterat fritt från religiösa symboler?

En annan fråga som infinner sig är hur församlingen tänker när man hyr ut till skolan där det säkert går en hel del barn vars föräldrar är medlemmar i Svenska kyrkan och betalar kyrkoavgift. Ska föräldrarna betala ytterligare en gång när skolan hyr för att deras barn ska gå på skolavslutning?

Kyrkan och staten har gått skilda vägar och Skolverket har sagt sitt. Då går det ypperligt att säga till skolan och föräldrarna att de barn som vill är välkomna till kyrkan efter att den ordinarie avslutningen hållits i skolan.
Finns det någon beredskap på centralt håll i Svenska kyrkan för att situationer som denna – och andra – kommer att dyka upp inom en snar framtid? Och kan och bör frågorna om uthyrning tänkas in i paketet som handlar om övertaliga kyrkor? Visserligen tar en skolavslutning inte så många timmar i anspråk, men ändå. Det är ändå en kund som har hyrt kyrkan för ett speciellt ändamål och säkert inte vill att objudna gäster kommer in under evenemanget.

Är det inte på sin plats med något slags policy från kyrkans sida – kanske ett biskopsbrev – som slår ett slag för det kristna budskapet och det kristna kulturarvet men samtidigt är öppen för dialog och önskemål från såväl skolan med sitt uppdrag, som från föräldrar? En delikat och ytterst viktig uppgift som handlar om mötet mellan kyrkans innersida och det omgivande samhället.

Frågan handlar också om den inre sekularisering som pågår inom Svenska kyrkan. Till skillnad från den yttre sekulariseringen som knappast går att stoppa, kan fortfarande en hel del göras för att stärka en vacklande självbild. Det går att vara stolt över kyrkan på ort och ställe som en kraftbärande symbol, ett rum där människor över generationerna samlas i glädje och sorg, för att ge den kristna tron vidare till kommande generationer.

Låt oss slippa denna cirkus som varje år lämnar enskilda präster och församlingar i sticket och skapar stress. En sak är säker: om inte kyrkan värnar och står upp för såväl det kristna budskapet som det kristna kulturarvet, kommer ingen annan att göra det.