Internationella kvinnodagen

Jämställdhet handlar om rättvisa möjligheter

Meritokrati. Jämställdhetsfrågan handlar om rättvisa möjligheter och urvalsgrunder i liv och arbete. I en meritokrati bedöms man utifrån vad man tidigare uppnått, inte utifrån vad man symboliserar eller förväntas uppnå.

Ord kan göra skillnad. Ord kan bygga upp eller riva ner. Tänk vilken skillnad orden me too har inneburit. Blixtsnabbt har de färdats. Över en hel värld. I alla mediekanaler som finns. Orden har bidragit till förändring, i huvudsak till det bättre. De har förmått dra fram mörka berättelser ut i ljuset. De har upprättat människor och fått dem att inse att de inte är ensamma om sina upplevelser. Orden har förmått skapa en ny värld.

För oss kristna är det ingen nyhet att ord kan skapa nya världar. På bibelns allra första blad berättas om att Gud skapar världen genom sitt ord: ”Gud sade: Ljus, bli till och det blev till.” Guds ord är det som skapar. Och Guds skapande ord är det som kommer till oss – inkarneras – i Jesus Kristus.

I år är det i ljuset av orden me too som Internationella kvinnodagen uppmärksammas. Det känns hoppfullt. Trots att mycket jämställdhetsarbete kvarstår också inom Svenska kyrkan
förefaller något i grunden ha förändrats. Styrkan i #metoo ger kraft åt jämställdhetsarbetet framåt. Utmaningarna skiftar inom olika områden och nivåer: bland kyrkoherdar och ordförandeposter finns en typ av utmaningar, bland kyrkokansliets chefer och de unga konfirmandledarna en annan. Bland de förra är männen överrepresentanter, bland de senare kvinnorna.

Jämställdhetsfrågan handlar om rättvisa möjligheter och urvalsgrunder i liv och arbete. Att bli bedömd utifrån vad man kan och vad man har åstadkommit. Att slippa bli bortvald utifrån bakgrund, status, etnicitet eller kön.

Meritokrati är ett begrepp som bygger på idén att meriter är viktigare än bakgrund. Synsättet utmanar all homogenitet. Homogenitet, till exempel vad gäller kön, bör därför alltid vara ett observandum då det är en indikator på bristande meritokrati, menar Lars Strannegård, professor och rektor på Handelshögskolan i Stockholm (SvD 2017-03-17).

I en meritokrati bedöms man utifrån vad man tidigare uppnått, inte utifrån vad man symboliserar eller förväntas uppnå. Strannegård pekar på att meritokratins problem dels är att meriter kan vara svåra att specificera (vad är meriter och hur ska de mätas?), dels att många mått på meriter (till exempel betyg i skolan) korrelerar med andra urvalsmekanismer, såsom bakgrund, status eller medel. ”En sann meritokrati förutsätter urvalsprinciper som är mindre homogena men baserade på omdömen och välgrundade och artikulerade argument.”

En kyrka som strävar efter jämställdhet måste därmed arbeta för att dels skapa mer heterogena vägar till ledande befattningar och dels artikulera mått och argument för vad som verkligen är meriter.