Ledare

Hopp för det offentliga samtalet och demokratin

Jonas Lindberg gästkrönikör
Det är viktigt med fortsatt trovärdiga medier, samtidigt som det inte går att vinna kampen om sanningen genom att slå människor i huvudet med fakta. Foto: Getty

Medieutvecklingen med falska nyheter och ökad polarisering har gjort att demokratin är i fara. Men det finns konkreta möjligheter att vända trenden. Där kan också kyrkan vara med och bidra.

De senaste decenniernas medieutveckling har gjort att allt fler människor kan delta i det offentliga samtalet, men också att vi har fått sämre koll på faktaläget och avsändarna. Det senare är en direkt fara för demokratin, eftersom det kan innebära att människor går och röstar på basis av falska nyheter. Det konstaterar Maria Ripenberg, ledarskribent på Upsala Nya Tidning, som i fredags promoverades till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Att de flesta av oss numera kan komma till tals via digitala kanaler har alltså inte bara varit av godo. Ett tydligt exempel är tidningarnas kommentarfält, som i många fall fick stängas för några år sedan. Till slut deltog nämligen bara en liten aggressiv grupp som drev bort alla andra användare därifrån. Det var ett misstag från tidningarnas sida att inte kunna förutse den utvecklingen.

Den som tvingas stå för sina åsikter tänker sig gärna för en gång extra

Men Maria Ripenberg visar också på en ljusning. Kommentarfälten har nämligen börjat återkomma, men genom att användarna inte längre tillåts vara anonyma blir samtalstonen ofta bättre. Den som tvingas stå för sina åsikter tänker sig gärna för en gång extra.

Den nyblivna hedersdoktorn menar också att det är viktigt med fortsatt trovärdiga medier, samtidigt som det inte går att vinna kampen om sanningen genom att slå människor i huvudet med fakta. Istället behöver journalistiken bli bättre på att försöka förmedla en sammanhängande mening. Då kan också risken minska för att det offentliga samtalet polariseras.

När många av oss likt ärkebiskop Antje Jackelén bekymrat kan tala om de fyra p:na – post-truth, populism, polarisering och protektionism – är det viktigt att se att det kan vara möjligt att påverka utvecklingen genom konkreta, långsiktiga åtgärder. Det finns hopp för det offentliga samtalet och demokratin.

Den insikten har i vidare mening bäring också på Svenska kyrkan. Till medieutvecklingen hör exempelvis den minskande lokala nyhetsbevakningen. Det förstärker behovet av att aktörer som kyrkan försöker ge röst åt människor på mediernas vita fläckar och bidrar till kritisk granskning av lokala makthavare. I bästa fall kan det minska den känsla av utanförskap som många människor bär på.

Demokratin bygger på personligt ansvarstagande snarare än anonymt missnöje

Exemplen från medieutvecklingen påminner också om att demokratin bygger på personligt ansvarstagande snarare än anonymt missnöje och på det konstruktiva samtalet snarare än pajkastning. Där behöver kyrkan, precis som alla andra demokratiska rörelser, betona ledamöternas personliga ansvar, snarare än att en liten grupp i en nomineringsgrupp eller i ett kyrkoråd tillåts sätta agendan.

Varje gång en människa får möjlighet att växa påverkar det någon annan i hennes eller hans närhet. Så byggs demokrati.

Jonas Lindberg

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Ledare

Mer inom samma ämne