LSS

Alla ska kunna vara människor fullt ut

Karin Wiborn, SKR, Gunilla Hallonsten, Svenska kyrkan
Gunilla Malmborg lämnade sin utredning om LSS i januari i år. Foto: Henrik Montgomery/TT

REPLIK. Vi ser försämringen av stödet till människor med funktionsnedsättning och oroas över utvecklingen.

Samtidigt är en ny LSS-utredning utlovad. Vi kommer att noga följa arbetet och göra vår röst hörd för människovärdet, skriver Karin Wiborn, Sveriges kristna råd och Gunilla Hallonsten, Svenska kyrkan.

Kyrkorna inom Sveriges kristna råd ser och delar oron för den pågående förändringen i stödet till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Vi ser en värderingsförskjutning som innebär att det inte längre är självklart att människor som lever med betydande funktionsnedsättningar får del av de livsviktiga insatser från samhällets sida som behövs. Vi menar att den lagenliga rätten för alla människor att leva ett så fullvärdigt liv som möjligt ifrågasätts. Precis som representanterna för Alvesta församling är vi djupt bekymrade över den utvecklingen.

Kristen tro utmanar att aktivt bejaka det bidrag som varje människa utifrån sina förutsättningar kan ge till helheten och i praktisk omsorg bry sig om den som har särskilda behov. Allt för att bidra till att varje människas värdighet respekteras. Varje människa är som Guds skapelse oändligt värdefull och har ett okränkbart värde. Därför försvarar kyrkorna människovärdet. Allas lika värde måste erövras varje dag. Och som kristna står vi upp för allas rätt att vara människa fullt ut i gemenskap med andra.

Det finns förväntningar på Sveriges kristna råd och Svenska kyrkan att offentligt agera i LSS-frågan. Vi har stor förståelse för det, samtidigt som vår strävan är att hitta det unika som vi som kyrkor kan bidra med och samverka kring – som komplement och tillsammans med organisationer med större och djupare kunskap om funktionshinder. En utgångspunkt är Kyrkornas världsråds policydokument Gåvan att finnas till, som översatts och som sprids inom kyrkorna. I den beskrivs en teologisk grund för kyrkorna som inkluderande gemenskaper.

Många församlingar strävar efter att vara platser där alla människor är välkomna. Aposteln Paulis liknar församlingen vid Kristi kropp, en plats där människor med olika erfarenheter och berättelser möts och stödjer varandra.

I kyrkornas påverkansarbete handlar det sällan om stora utspel, utan oftare om att bevaka, föra dialoger, ingå i utredningars referensgrupper och träffa utredare. Kyrkorna har under det senaste året följt utvecklingen inom LSS, liksom vi följer alla frågor som rör människovärdet och människans livsvillkor.

Svenska kyrkans nationella nivå står i ett strategiskt utvecklingsarbete för att öka kompetensen att vara en kyrka för och med alla människor. Genom att stödja stift och församlingar, bygga kontaktnät, ordna träffar för kunskapsutbyte och ett påverkansarbete.

De förändringar vi har sett gällande stödet till människor med funktionsnedsättning bekymrar oss. Vi ser familjer som oroar sig för om de ska få fortsatt stöd för sina barn. Vi läser om många enskilda barn, unga och vuxna som står utan assistans. Som kyrkor vill vi värna barns och allas rätt till ett så fullvärdigt liv som möjligt och till livsmod. En ny LSS-utredning har utlovats. Vi kommer att noga följa arbetet och göra vår röst hörd för människovärdet.

Människors värdighet och värde gäller alla människor överallt i världen och i alla tider. Diskriminering innebär att någon missgynnas eller kränks. Den som vill försvara människans värdighet behöver tydligt bejaka att människor är och får vara olika både på grund av yttre och inre omständigheter. Ett jämlikt samhälle bygger på allas lika rättigheter. Som kyrkor kan vi inte acceptera ett samhälle där människor inte får hjälp att andas, äta och vara människor fullt ut. Där står vi och Alvesta församling på samma sida i kampen för människovärdet.

Karin Wiborn
generalsekreterare, Sveriges kristna råd

Gunilla Hallonsten
chef, avdelningen för kyrkoliv vid kyrkokansliet i Uppsala 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Mer inom samma ämne