Behåll kontantkollekten!

”Kollekten tas upp med Swish. QR-koden finns i den utdelade gudstjänstordningen.”

Så låter det i en del församlingar i Svenska kyrkan idag. Inställningen tycks vara att det är för besvärligt att räkna de ofta blygsamma kontantkollekter som lämnas i kollekthåv eller bössa. Dessutom anses det vara dyrt med kontanthanteringen. Så det tas inte upp någon kontant kollekt alls! Men vi tycker att det av många skäl är fel att avskaffa kontantkollekten, och vi anser att det är ganska enkelt och billigt att behålla kontanthanteringen. 

Här är våra argument:

1. De som inte har Swish utesluts från ett viktigt moment i gudstjänsten. Detta gäller vissa äldre, vissa funktionsvarierade, tillfälliga besökare som är bosatta i utlandet, personer som bor i Sverige men inte har bankkonto eller smarttelefon och så vidare. Kontantlös kollekt blir alltså exkluderande.

2. Liturgiskt kan kollektgivandet gestaltas under tillredelsepsalmen (offertoriet), där både våra kollektgåvor och nattvardsgåvorna bärs fram till altaret. För att också gåvorna från de som swishar ska kunna delta i frambärandet och välsignas finns i bland annat i Uppsala domkyrka den goda ordningen att dela ut polletter som de som swishar kan lägga i kollekthåven. Denna ordning får gärna sprida sig i landet!

3. Kollekt med Swish kan inte ges anonymt. Ekonomiadministrationen får med bankkontoutdraget tillgång till Swish-nummer (mobilnummer), och kan lätt komma åt vem som swishat. Anonymisering av kollekt via Swish behandlades av kyrkomötet 2021 och i Ekonomiutskottets betänkande E 2021:6 angavs att ”nuvarande bestämmelser kring den personliga tystnadsplikten för personal i kombination med den lagstiftning som finns” ger tillräcklig säkerhet för anonymiteten. Men helt anonymt blir det aldrig. Det är därför viktigt att kunna erbjuda kontantkollekt som är en helt anonym kollektform.

4. Det är en beredskapsåtgärd att kunna ta upp kollekt kontant även om Swish, internet, mobilnät eller elnätet är ur funktion, dels för att det även då ska vara möjligt att samla in pengar, dels för att församlingen ska få tillgång till kontanter för att kunna bibehålla kyrklig verksamhet i krissituationer.

5. Det behöver inte kosta så mycket att behålla kontantkollekten. Det finns inga bestämmelser om när kontanter ska lämnas till banken. Man kan samla ihop många kontantkollekter under lång tid i samma behållare, om bara varje kontant kollekt införs i kollektboken och (nästa arbetsdag) registreras och hanteras i Kollekt- och betalsystemet. Församlingens eller pastoratets kontantkollekter under ett helt år skulle kunna lämnas (eller hämtas) en enda gång, och då slås kostnaden ut på ett stort belopp. Systemet kräver naturligtvis förvaring av kontanter, till exempel i en låst bössa som förvaras i ett låst utrymme. Kyrkans försäkring täcker sådan förvaring upp till ett basbelopp (drygt 60 000 kr).

6. Vi menar att kontantlös kollekt strider mot kyrkoordningens 43 kap. om kollekter och 17 kap. om gudstjänsten §11, eftersom bestämmelserna tillkom när kontanter var det enda sättet att ge kollekt. Man kan tillföra nya sätt att ge kollekt, men så länge kyrkoordningen inte ändrats kan man inte ta bort det sätt som bestämmelserna syftar på, mynt och sedlar. Kontantlös kollekt strider möjligen också mot Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB 2015:3 §1) som förutsätter att det finns en ”del av kollekten som utgörs av kontantkollekt”.

(Enligt §2 ska det finnas en kollektbok för redovisning av kontantkollekter i varje kyrka. Är kontantkollekten 0 kr ska det föras in i kollektboken.)

Kollekten har alltså en viktig roll i gudstjänsten utifrån ett teologiskt och liturgiskt perspektiv. I beskrivningen av de allra första kristna och det ansvar de tog i gemenskapen med varandra står det: De deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödsbrytandet och bönerna (Apg 2:42). Låt oss därför inte hindra de som inte kan eller vill swisha att delta i kollektgivandet.

Behåll kontantkollekten!

Hans-Olof Andrén och Gunvor Hagelberg
Göteborg