Annons
debatt
Beslut om antagning föregås av en noggrann process
Replik. Hur vi kommunicerar och motiverar besluten om antagning arbetar vi ständigt med för att det ska bli både begripligt och tydligt.
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Svar till Sebastian Fontler, Kyrkans Tidning 2 februari 2026.
Under våra år som biskopar har vi antagit många personer med en mångfald av erfarenheter och förmågor. Utbildningskraven är tydliga, men därutöver är det viktigt att ämbetsbärare är olika. I vår kyrkas tradition är det stiftets biskop som antar och viger diakoner och präster. Därmed är det också biskopen ensam som har ansvaret för beslutet.
Beslutet föregås av en noggrann process, där biskopen arbetar tillsammans med en antagningsgrupp med olika kompetenser, som har samtal med aspiranterna och ser dem i olika situationer. Vi tar också in både referenser och utlåtanden från praktik för att få så bred bild som möjligt. I beslutsprocessen finns antagningsgruppen med och hjälper biskopen med sina perspektiv och erfarenheter att ta ett så välgrundat beslut som möjligt.
Till grund för biskopens beslut ligger i första hand de kriterier för antagning som beskrivs i biskopsbrevet ”Kallad till diakon och präst i Svenska kyrkan”, nämligen kallelse, tro och liv, intellektuella förmågor, social och empatisk förmåga, förankring och förståelse av Svenska kyrkan samt ledarskap.
I biskopsbrevet beskrivs innebörden av dessa och även diakonens respektive prästens olika arbetsuppgifter och uppdrag. Den grundläggande frågan vi söker svaret på i mötet med aspiranterna är: Känner vi igen en kallelse till präst respektive diakon i Svenska kyrkan?
En viktig aspekt av antagningen som Sebastian Fontler lyfter fram gäller hur besluten motiveras och kommuniceras inför personen det gäller. Där är det viktigt att bli rakt och tydligt bemött, men efter våra år som biskopar vet vi också hur svårt det är för aspiranter att ta emot ett negativt besked.
Hur vi kommunicerar och motiverar besluten arbetar vi ständigt med för att det ska bli både begripligt och tydligt. Samtidigt gör offentlighetsprincipen och GDPR att vi inte använder oss av dokument som innehåller fullständiga omdömen om individer. I personligt samtal med biskopen får aspiranten del av motiveringen även om formerna varierar något mellan stiften.
Blir svaret "nej du är inte antagen", gäller det i fem år och i samtliga stift. Därefter kan det finnas möjlighet att komma tillbaka för en ny prövning, vilket vi båda har erfarenhet av. Det är aldrig enkelt att få nej i en antagning till diakon- eller prästvigning. Individer kommer till antagningsprocessen med hela sina liv. Inför detta hyser vi biskopar stor respekt.
Susanne Rappmann och Mikael Mogren
