Dags att lansera ”Act Skut-gruppen”

Göran Sagen, f d Skut-präst
Foto: Marcus Gustafsson, Johannes Frandsen

Mitt förslag är att hädanefter kalla de lokala grupperna för ”Act Skut- gruppen i X församling”, skriver Göran Sagen i en slutreplik.

Har Svenska kyrkan råd att möta en öppen hand med en stängd? Lars G Linder, ordförande i Act Svenska kyrkan/kyrkostyrelsens internationella råd, anser tydligen det med anledning av hans replik på undertecknads insändare angående Act-namnets lansering framför allt på lokal församlingsnivå (Kyrkans Tidning nummer 39/19).

Mitt förslag är att hädanefter kalla de lokala grupperna för ”Act Skut- gruppen i X församling”. Därmed visar vi tydligt att Svenska kyrkans utlandsarrangemang vilar på två likvärdiga ben men med olika målgrupper.

Detta namn bidrar också till att göra namnet Act allmänt känt på församlingsnivå. Och det är ju ändå där pengarna ska samlas in och informationen spridas. Det lokala engagemanget tål heller inte att det finns specialgrupper för allt och alla. En ”Act Skut-grupp” understryker därför att vi lokalt hjälps åt vid våra olika insamlingsperioder.

Från Skuts sida beklagar vi Linders nedlåtande ton till det han kallar ”annan verksamhet”. Vad Skut bedriver är församlingsarbete och det är ju själva grunden för vår Svenska kyrka (Gerremo KT nummer 41/19). Således har Svenska kyrkan cirka 40 utlandsförsamlingar och genom deras ”satelliter” verksamhet på 130 platser, alla uppbyggda utifrån kärnorden gudstjänst, diakoni, undervisning och mission.

Skut har för närvarande cirka 65 utsända medarbetare, många lokalanställda och tusentals frivilliga (cirka 3 500 ute i världen och 1 200 församlingsombud i Sverige). Givetvis deltar dessa utlandsförsamlingar även i insamlingar till Act samt är även engagerade i olika lokala hjälpprojekt.

I det policydokument som kyrkostyrelsens råd för utlandskyrkan nyligen antagit anges dessutom som en av utlandskyrkans kärnverksamheter ”ekumenik”. Vem skulle vara mer lämpad till detta än Skut som genom sin personal finns i länder domimerade av de katolska, ortodoxa, anglikanska och givetvis evangelisk-lutherska kyrkofamiljerna? Dessutom är Skut verksamt i länder dominerade av icke-kristna konfessioner. Kan allt detta avfärdas, som Linder summariskt gör, med orden ”annan verksamhet” (KT nummer 43/19)?

Skut har ett latent tillväxtbehov framför allt vad gäller de dagliga diakonala insatserna (sjukbesök, fängelsebesök, båtbesök, enskilda samtal med mera). Detta kräver en ökad ekonomisk förståelse och satsning från kyrkomöte/kyrkostyrelse. Hur ofta får Svenska kyrkans beslutande organ möjlighet att satsa i en växande sektor där behov och efterfrågan dagligen ökar?

Vi ser behovet av Svenska kyrkans starka framtoning genom såväl Act som Skut både här hemma och ute i världen. Dock kan vi bli riktigt slagkraftiga på båda arenorna endast genom ett större samarbete på alla nivåer, inte minst den lokala.

Därför öppnar vi på nytt vår hand. Linder skriver: ”Act Svenska kyrkan är diakoni och mission. På riktigt och i varje ögonblick”. Tänk, precis de orden hörde jag en svensk Skut-kyrkoherde säga om sin församling så sent som förra veckan! ”Här får vi vara kyrka – på riktigt”. Därför är det nu dags för den gemensamma lanseringen av ”Act Skut-gruppen i X församling”.

Göran Sagen
före detta Skut-präst, ordf i Skut-rådet i Skara stift och Act-vän

Hur ofta får Svenska kyrkans beslutande organ möjlighet att satsa i en växande sektor där behov och efterfrågan dagligen ökar?

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Senaste artiklar