Församlingen har inte sin identitet i vad den gör utan i vad den är
SLUTREPLIK
Även om kyrkorådet i Ringsjö församling har en logik, som hos liksom Fadern själv, övergår allt förstånd, bevisar de min poäng. Som att 2 kronor och 70 öre om året ”är kanske just de som gör skillnad i en vanlig familjs liv”. Vi kan snabbt konstatera att 2,70 kronor inte kommer rädda några familjer undan socialförvaltningens biståndshandläggare. Det kan till och med en Sunnliden med begränsad kunskap om människors realitet, räkna ut.
Att dela ut pengarna från reklamkampanjen till Svenska kyrkans alla församlingar och utlandsförsamlingar, som ett slags ekonomisk verksamhetsbidrag, skulle ge Ringsjö församling drygt 10 000 kronor. 30-talet brudpar, 40 konfirmander och 15 unga ledare, den livaktiga barnkören, den uppskattade pensionärskören, den proffsiga kyrkokören, den 30 personer stora rytmikgruppen för barn och föräldrar, personalgruppen utan vakanser och de tre kyrkorna till trots är det pengar som inte skulle göra någon större skillnad.
Däremot blir, inte bara den ekonomiska, effekten så mycket större när en handfull medlemmar per år lämnar församlingen. Det finns det anledning för kyrkorådet att titta närmare på tycker jag. Förra året hade Ringsjö församling 27 aktiva utträden och ordförande i församlingen har uppenbarligen gett upp hoppet om att försöka bli fler.
Men en sak gläder mig alldeles särskilt i det kyrkorådet skriver – att ”det är här i församlingen, långt bortom dyra reklamkampanjer, som vi vittnar om Guds rike”. Amen. Här sätter de fingret på församlingens uppdrag och kallelse. Få människor har en relation till nationell nivå utan det är till den närmaste församlingen man vänder sig och har en relation till.
Jag tvekar inte en sekund på att Ringsjö församling försöker verka på bästa sätt utifrån de förutsättningar som finns. Men låt mig ändå få skicka med en tanke som i bästa fall kan utmana. Kristi kyrka är större än Svenska kyrkan och det är Guds rike ni vittnar om. Församlingen har inte sin identitet i vad den gör utan i vad den är. Den är Guds utsändande kärlek till en värld i nöd. Vårt uppdrag är att stå i Guds ständiga kärleksflöde till människor. Men också att vända den rörelsen tillbaka till Gud med berättelser och böner om hur människor har det. Hur ska Gud annars veta vad som händer om vi inte berättar det för honom? I det uppdraget önskar jag alla kristna i församlingen Guds rika välsignelse.
Jacob Sunnliden
diakoniassistent
LÄGG TILL NY KOMMENTAR