Debatt

Icke-diskriminering självklart i en kristen kontext

Jag har under hela mitt arbetsliv haft ett starkt fackligt och politiskt engagemang, det har varit mitt kall. Jag kan inte se att det är något som diskvalificerar mig från att ha uppfattningar om hur vår gemensamma kyrka kan utvecklas. Det skriver Wanja Lundby-Wedin i sin replik till Anders Roos.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Den fråga som skapade den längsta debatten under det senaste kyrkomötet var en motion med rubriken ”Prästers vigningslöfte och vigsel av samkönade par”. Inför behandlingen i utskottet remitterades motionen till Läronämnden för yttrande. De konstaterade inledningsvis ”att 2009 års beslut om äktenskap för par av samma kön är en del av kyrkans ordning. Alla som vigs till präst i Svenska kyrkan lovar att följa kyrkans ordning”.

Läronämnden menade dock att det strider mot kyrkans ordning att införa villkor av icke-konstitutiv karaktär som begränsar biskopens vigningsansvar. Utskottets majoritet beslutade bland annat mot den bakgrunden att föreslå Kyrkomötet att avslå motionen.

Av utskottets överväganden framgår att ”alla ska bli bemötta på ett respektfullt sätt av alla som i någon mening företräder Svenska kyrkan. Sådant som en persons sexuella läggning får aldrig vara av betydelse för hur en person bemöts från Svenska kyrkans sida.” Av det framgår tydligt att förbud mot diskriminering inte är något det MBL-förhandlas om, Anders Roos. Icke-diskriminering är helt enkelt självklart i en kristen kontext.

Den nomineringsgrupp jag tillhör, socialdemokraterna, tog intryck av Läronämndens yttrande. Vi valde därför att rösta nej till motionen till förmån för ett nytt yrkande som innebär att kyrkostyrelsen fick i uppdrag att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att ingen diskriminering sker i samband med den kyrkliga handlingen vigsel. Det är svårt att förstå hur det kan uppfattas så dramatiskt att du låter normal samtalston få vika för hätska utfall mot både mig som person och den grupp jag representerar.

Anders Roos, vi är båda troende, vi är medlemmar och präster i en folkkyrka. Jag är en del av det allmänna prästadömet och du är även en del av det särskilda. Jag är inte lika skriftlärd som du. Jag har under hela mitt arbetsliv haft ett starkt fackligt och politiskt engagemang, det har varit mitt kall.

Jag kan inte se att det är något som diskvalificerar mig från att ha uppfattningar om hur vår gemensamma kyrka kan utvecklas.

Wanja Lundby-Wedin
ledamot i Kyrkomötet för (s)

,