Klimatfrågan är en moralisk kris

Jakob Schwarz, förbundsordförande
Vi vädjar till det vigda prästerskapet, ledningar för församlingar, pastorat, stift och nationell nivå att våga agera för klimaträttvisa tillsammans med oss, uppmanar Svenska kyrkans unga.

Det är med stor besvikelse som vi konstaterar att klimatfrågan inte tas på allvar som en moralisk kris i många sammanhang i vår kyrka.

Det menar Jakob Schwarz, förbundsordförande Svenska kyrkans unga och samordnare Eva-Maria Munck. 

Efter de senaste fredagarnas globala klimatdemonstrationer som involverade miljontals människor av alla åldrar står det klart – klimatfrågan är den fråga som unga bryr sig mest om.

Klimatförändringarna är inte enbart en politisk fråga utan har även påtagliga andliga och existentiella dimensioner. Om kyrkan ska fortsätta vara relevant för barn och unga behöver vi därför öka takten i klimatfrågan.

Människor under 30 år utgör hälften av världens befolkning. Enligt en enkät sammanställd av World Economic Forum anser flest av världens unga att klimatet och förstörelse av natur är den mest allvarliga globala frågan följt av risken för ett storskaligt krig.

När Greta Thunberg nyligen talade vid FN:s klimatmöte lyfte hon upp problematiken av att låta ungdomarna vara hoppet för framtiden.

Svenska kyrkans unga ser positivt på den uppmärksamhet som klimatfrågan har fått i församlingar, stift och på nationell nivå.

Vi delar denna oro. I Guds rike finns ingen ålder. Vi är del av kyrkans generationsöverskridande nu – inte enbart dess framtid.

Svenska kyrkans unga ser positivt på den uppmärksamhet som klimatfrågan har fått i församlingar, stift och på nationell nivå. Samtidigt är det med stor besvikelse som vi konstaterar att klimatfrågan inte tas på allvar som en moralisk kris i många sammanhang i vår kyrka.

Om församlingsliv ska vara relevant för barn, ungdomar och unga vuxna behöver den inkludera möjligheten för deltagare att i bön och lovsång hantera sin oro och funderingar.

Vi står i behovet av den förmodligen största omställningen i mänsklighetens historia. Det är ingen tvekan om att uppoffringar av vår oförsvarbara bekvämlighet behöver göras. I det rådande läget lever inget land i världen upp till vad som lovades 2015 i Parisavtalet– inte ens Sverige!

Det krävs rationella och effektiva åtgärder i klimatfrågan och Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraften, kärlekens och självbesinningens (2 Tim:7-10).

Animaliska produkter är i toppen av utsläppskurvan och genomsnittssvensken äter ungefär dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet. Sedan beslutet på vårt årsmöte för två år sedan serverar Svenska kyrkans unga därför enbart vegetarisk mat under våra riksarrangemang.

För oss är det viktigt att leva som vi lär och ta behovet av minskade koldioxidutsläpp på stort allvar. Vår erfarenhet är att få vuxensammanhang i kyrkan vågar göra detsamma. När kommer församlingar, stift och nationell nivå ta steget?

Missar vi att hoppfullt och framåtsyftande gå från tro till handling i klimatfrågan kommer människor i alla åldrar att uppleva kyrkan som irrelevant. Kanske går det att jämföras med att vara kyrka i Sydafrika under kampen mot Apartheid eller i USA under medborgarrättsrörelsen och då inte agera mot de orättvisor och förtryck som rådde?

Precis som Ester i Gamla testamentet använde sin maktposition till förmån för befrielse, vill vi vädja till det vigda prästerskapet, ledningar för församlingar, pastorat, stift och nationell nivå att inte bara lyfta fram barn och unga som hoppet utan även våga agera för klimaträttvisa tillsammans med oss.

Jakob Schwarz 
Förbundsordförande
Svenska kyrkans unga
Eva-Maria Munck 
Samordnare Globala påverkansfrågor, Svenska kyrkans unga 

 

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Senaste artiklar