Debatt

Kyrkans svar lyser med sin frånvaro

Det är beklämmande att läsa Erik Lyséns svar på min text om Svenska kyrkans kampanj mot apelsiner från ockuperade Västbanken.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Slutsatserna är två. Dels att biskoparna inte vill diskutera frågan utan i stället skickar fram en tjänsteman, ungefär som en avdelningschef på Trafikverket som får kommentera tågförseningar, och dels att man inte anstränger sig nämnvärt för att förstå den kritik som förs fram.

Det förvånar mig att Svenska kyrkan inte svarar på någon av de frågor jag tar upp. Man bör kunna förvänta sig ett mer intellektuellt förhållningssätt rörande kyrkans påverkansarbete än de råd man skulle få från vilken reklamkonsult som helst.

Folkmordet på armenier, Libanonkriget, Irakkriget, Israel-Palestinakonflikten, lägre födelsetal och ett systematiskt våld från jihadister innebär sammantaget att Mellanösternregionen töms på sin kristna befolkning. Det handlar om en mångtusenårig närvaro som oåterkalleligt rivs upp med rötterna. Det sker mitt framför våra ögon, i snabb takt.

Då väljer Svenska kyrkan att driva kampanj mot eventuell felaktig märkning av frukt från Västbanken. Frågan beskrivs som avgörande för framtiden när i själva verket citrusodlingar på ockuperat territorium motsvarar 0,23 procent av Israels uppodlade jordbruksareal. Att denna kampanj tidsmässigt sammanfaller med blodbadet i Syrien bara några mil från Västbanken, där dödstalen på bara två år blivit sexsiffriga och nio miljoner männi­skor flytt sina hem, gör att kyrkans prioriteringar med rätt gott fog kan ifrågasättas.
Det handlar inte om att frikänna Israel. De får sin beskärda del och mer därtill av den internationella kritiken. Det handlar om att också se de andra. Det ena utesluter nämligen inte det andra.

Fredrik Malm
riksdagsledamot Folkpartiet

,