Debatt
Lär av frikyrkorna
År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten och övergick till att varaen fri folkkyrka. Trots detta finns det fortfarande ett starktpolitiskt inflytande.
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
I kyrkans råd och nämnder ingår personer från olika politiska partier samt Posk som utger sig för att vara politiskt obundet.Varför kan inte Svenska kyrkan fungera i likhet med våra frikyrkor? Deras styrelser utgörs av egna medlemmar, som aktivt deltar i sina kyrkors verksamheter. De är väl insatta i de frågor som skall behandlas, vilket resulterar i genomtänkta beslut.
förhåller det sig så, att få av de förtroendevalda ledamöterna är insatta i kyrkans gudstjänstliv och dess övriga verksamheter. En mycket liten del är aktiva i kyrkans arbete. Det finns en stor okunnighet hos många, vilket skapar många och onödiga missförstånd, som visar sig i oövertänkta beslut.När skall Svenska kyrkan ändra sin organisation så att all politisering försvinner i samband med kyrkoval? Vi som skriver den här artikeln tillhör Skara stift, Gustav Adolfs församling, Borås. Våra funderingar angående denna fråga har framkommit i samband med att vår kyrka i Norrmalmsområdet är nedläggningshotad, en kyrka som har ett rikt gudstjänstliv, engagerad personal, många frivilliga och ett stort antal medlemmar.
församlingsbornas argument nonchaleras och vi har inget att säga till om. När makt och prestige får styra, är det något som har gått fel. I det här fallet är man inte rädd om vår svenska kyrka och dess medlemmar. Det är nödvändigt att organisationen inom en snar framtid ses över till gagn för alla församlingar och dess medlemmar. Vi vill ha en trovärdig kyrka, buren av alla, där varje människa blir sedd och uppskattad och duger som den man är.