Löpande statistik ett bra redskap

Pernilla Jonsson chef för enheten för forskning och analys, avdelningen för kyrkoliv, kyrkokansliet i Uppsala

Statistik  har ett värde i att tydliggöra och ge vägledning kring hur resurser kan användas och fördelas

Ett antal kyrkoherdar ställer i Kyrkans Tidning 30/9 frågor kring övergången till att rapportera in verksamhetsstatistik löpande varje månad från den 1 januari 2022, efter ett beslut av kyrkostyrelsen.

Jag förstår att det kan upplevas som krävande att behöva organisera inrapporteringen på nytt sätt men förhoppningen är att det på sikt ska bli en förenkling och ett stöd i församlingsarbetet.

I praktiken handlar det inte om någon dramatisk förändring jämfört med hur det fungerar i dag. Att löpande notera hur många som deltar i olika verksamheter hör till det vardagliga arbetet i våra församlingar. Statistiken samlas kontinuerligt in och förvaras sedan i pärmar eller på andra sätt, för att sedan matas in i ett elektroniskt formulär vid årets slut.

Skillnaden blir nu att uppgifterna läggs in elektroniskt i mer omedelbar anslutning till verksamheten, och siffrorna hamnar sedan automatiskt i Svenska kyrkans statistikdatabas. De församlingar som har deltagit i försöksverksamhet med löpande inrapportering har uppfattat att det blir en förenkling.

Det webbformulär som i dag används för insamling har ett antal år på nacken och fungerar inte för alla webbläsare vilket skapar merarbete på många håll. Dessutom upplever i dag de församlingar som redan använder bokningssystem för insamlingen av statistik att de får dubbelarbeta, då de även manuellt behöver lägga in uppgifter som de redan har i sina system. Det slipper de nu.

En biprodukt eller bonus med det nya systemet är att församlingar kommer att kunna följa utvecklingen av sina olika verksamheter under hela året via de visualiseringsverktyg som redan finns. I mindre församlingar, där anställda och förtroendevalda är väl förtrogna med verksamheten, är detta kanske överflödigt. Men i större pastorat kan det underlätta överblick och bli ett redskap för strategisk planering, exempelvis när det gäller i vilken grad lokaler utnyttjas och hur särskilda satsningar faller ut.

För nationell nivå blir den främsta skillnaden jämfört med i dag att den årliga verksamhetsstatistiken för hela Svenska kyrkan kommer att kunna presenteras tidigare på året, senast i mars i stället för som nu i maj.

Statistik är ett komplement. Den kan inte fånga alla dimensioner av möten, tro, mening och samhörighet som gestaltas i församlingslivet. Men den har ett värde, som också skribenterna själva lyfter fram, i att tydliggöra och ge vägledning kring hur resurser kan användas och fördelas.

Löpande insamling av statistik har förhoppningsvis potential att både underlätta och bidra ytterligare till detta arbete.

Pernilla Jonsson
chef för enheten för forskning och analys, avdelningen för kyrkoliv, kyrkokansliet i Uppsala
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Åke Appelgren
Kyrkokansliet förstår ingenting… Vår kyrkas liv kan inte mätas så ofta - men om alla förtoendevalda och anställda ville fira gudstjänst frivilligt minst två gånger om året skulle jag gladeligen bejaka att lämna in statistiken varje månad…