Med annat valsystem minskar medlemmarnas inflytande

Olov Lindqvist Ordförande i Fria liberaler i Svenska kyrkan Fisk

Foto: Mikael M Johansson

Debatt | 6

Vi ska även fortsättningsvis ha direktval till Svenska kyrkans samtliga nivåer.

Svenska kyrkan är inte bara en religiös gemenskap – den är också en medlemsstyrd organisation med en lång tradition av demokratiskt inflytande. Idag väljer våra medlemmar till tre nivåer, ett fullmäktige till församling/pastorat, till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet. Vi i Fria liberaler i Svenska kyrkan anser att det ska förbli så även i fortsättningen. Detta av främst fyra anledningar.

1. Låt demokratin i kyrkan vara stark. Det finns nomineringsgrupper som vill ha indirekta val, men dessa skapar ett demokratiskt avstånd mellan väljarna och de högsta beslutsfattande organen. När medlemmarna inte själva får välja sina representanter till stiftsfullmäktige och kyrkomötet riskerar de att känna sig maktlösa inför viktiga beslut som påverkar hela kyrkan. Direktval ger alla medlemmar lika möjlighet att påverka kyrkans riktning på alla nivåer.

2. Större delaktighet och engagemang bland medlemmarna. Direktval till samtliga nivåer ökar intresset för kyrkopolitik. När människor vet att deras röst påverkar alla nivåer av styrning – inte bara i den lokala församlingen – finns större incitament att delta i valen, sätta sig in i frågorna och engagera sig. Det bidrar i förlängningen till en levande folkkyrka, där fler känner sig hörda och involverade.

3. Motverka maktkoncentration. Indirekta val skulle kunna leda till en koncentration av makt till ett fåtal individer och grupper. När samma personer – ofta kyrkopolitiskt aktiva på lokal nivå – också utser representanter till högre nivåer, ökar risken för inre kretsar och ett slutet system. Med direktval ökar möjligheten för fler röster att höras och nya perspektiv att komma fram.

4. I linje med demokratiska principer i övriga samhället. Svenska kyrkan är en av Sveriges största medlemsorganisationer. Det är rimligt att dess demokratiska strukturer återspeglar de principer vi annars värnar i samhället. I det svenska politiska systemet väljer vi direkt våra riksdags-, region- och kommunpolitiker. Att en av landets största samhällsaktörer skulle övergå till att tillämpa indirekta val på stifts- och nationell nivå skulle framstå som otidsenligt.

Dessa fyra punkter talar för att vi även fortsättningsvis ska ha direktval till Svenska kyrkans tre nivåer.

 

Olov Lindquist
Ordförande i Fria liberaler i Svenska kyrkan Fisk

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Taggar:

Kyrkoval Kyrkovalet Kyrkoval 2025

Prenumerera på Nyhetsbrev

6 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Om detta är vi överens.
Olov Lindquist bortser från det allra största problemet med dagens valsystem: Det är inga direkta val till församlingsråden. Alla de församlingar som ingår i sina pastorat får sina ledamöter i församlingsråden utsedda av pastoratets fullmäktige. ("Nomineringsmötena" är inte bindande och har i flera fall total negligerats och är bara ett spel för gallerierna.) Indirekta val kan ofta vara bra, men bara då de går nerifrån och upp. Inte tvärtom. Det finns starka skäl för att införa direktval till församlingsråden, men införa direkta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
Kyrkans valsystem är inte förenligt med en kyrkosyn där församlingen är den grundläggande enheten. Med indirekta val till stift och kyrkomöte kan man stärka både det lokala inflytandet och engamemanget. Det är en väl beprövad och demokratisk modell i svenska i svenska folrörelser. Det skulle också innebära en förenkling och därmed en minskning av kostnaderna för kyrkovalen.
Utöver ovannämnda kyrkosynsaspekt, som i sig är skäl nog till indirekta val, innebär nuvarande system att kyrkomötesledamöter främst representerar nomineringsgrupp, inte stift och församling. Kyrkomedlemmarna är väldigt långt bort från kyrkomötesledamöterna - men församlingarna skulle kunna ges motionsrätt.
Oj, finns FISK fortfarande kvar? Som först skämde ut Folkpartiets blåklint genom att dra in ett liberalt (?!) partis logga i valet till ett fritt (?!) trossamfund, och sedan, när man väl var etablerad som folkpartifilial (bl a genom KT-intervjun med Jan Björklund som FISK-ledare i kyrkovalet 2009!) fortsätta skämma ut den fornkristna fisken genom att associera den med Folkpartiet liberalerna (sedan 10 år bara Liberalerna!). Vore intressant att få veta hur många riksomfattande organisationer (inkl partier) som fungerar på det sätt Olov vill att Svenska kyrkan ska fortsätta styras. Märker han inte själv att systemet lämnat fältet fritt för ännu fler politiska partier i kyrkan, som Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige (som var för högerextrema för Sverigedemokraterna, men vars valsedlar och kyrkoprogram Svenska kyrkan måste acceptera bli utlagda i kyrkor och församlingshem)! Och har vi hört påstått "liberala" FISK protestera mot sekulära politiska partier i en kristen kyrkas ledning? Det blir onekligen svårt när man själv, även som s k "fri" nomineringsgrupp, velat organisera sej efter sekulära partilinjer och därmed stått modell för bla "Sverigedemokrater i Svenska kyrkan".
Vad består engagemanget av - någon annan (hemsk) nomineringsgrupp får inte vinna. Med procentspärren kommer nya engagerande grupper, som Himmel och Jord, att få det mycket svårt. Vi kommer att få maktkoncentration, är du ens säker på att Fisk klarar sig?