Dialog om minne av häxprocesserna i Härnösand

Anna Vild kvinnonätverket Nordic Noise Movement 2020
Minnessten över Märit Jonsdotter och andra kvinnor som avrättades för häxeri på 1660-talet i Lillhärdal, Härjedalen (c) Mikael Gustafsson/ Naturfotograferna/ IBL Bildbyrå

Vi behöver göra upp med det historiska våldet mot kvinnorna.  Kyrkan kan vara med och visa vägen, skriver företrädare för kvinnonätverket Nordic Noise Movement 2020, som vill ha biskopen med i en dialog om ett minne av häxprocesserna.

Häxprocesserna i Sverige och speciellt de i och kring Härnösand 1674-1675 är den största rättsskandalen i Nordens historia.

På ett år hölls 7000 så kallade ”häxförhör” där 95% var kvinnor. Cirka 700 kvinnor i Härnösandsregionen stod anklagade och sammanlagt avrättades minst 125. I Dals socken dödades 18 kvinnor. Det var varannan kvinna i en hel socken (48 %).

Deras ekon från det förflutna påverkar oss än idag. De krafter som utlöstes då var desamma som till exempel ledde till massövergrepp på kvinnor i Köln nyårsnatten 2015, gruppvåldtäkter i Indien, Bangladesh och även i Sverige. De mörka krafter som riktar sig mot kvinnor finns alltså fortfarande.  Det vittnade inte minst genomslaget av #metoo.

För att vi skall komma till rätta med problemet och förändra i grunden behöver vi börja genom att göra upp med det historiska våldet mot kvinnorna, inte minst under häxprocesserna. Det spreds som en löpeld även i övriga Europa och vissa delar av Sverige, där dock det som hände i Västernorrland och Härnösand var mest omfattande.

Det handlar om kvinnor som vi vill rentvå och vars livsöden vi vill minnas med värdighet och respekt. Historien om Härnösands inblandning har mörklagts, gömts undan och få känner till den. Men det är hög tid att den lyfts upp i ljuset på allvar. Denna mörka period ska äntligen belysas för att transformeras om.

En upprättelse är som sagt viktig ur ett nutida perspektiv. Den visar ett stort sår i den kollektiva kvinnosjälen som är redo att läkas.

Historien lär oss vad som kan hända om vi inte är källkritiska, om vi sprider rykten eller beter oss ovärdigt.

En upprättelse har också betydelse för framtiden. Den lär framförallt dagens unga kvinnor men även unga män att oförrätter mot kvinnor tillhör det förgångna och skall inte upprepas. 

Kyrkans roll som moralisk kompass är fortfarande viktig i vårt land och därför anser vi det nödvändigt och passande att kyrkan visar vägen i modern tid, också för att läka detta moraliska sår.

Vi vill uppmuntra Eva Nordung Byström, biskopen i Härnösand stift, till att mötas i positiv anda tillsammans med landshövding Berit Högman och Andreas Sjölander, kommunalråd i Härnösand och diskutera med våra representanter hur vi bäst kan skapa ett värdigt kvinnominne i Härnösand med omnejd.

Vi vill att det avsätts en summa pengar för att starta en stiftelse under namnet Kvinnominne. Vi är beredda att ta hand om strukturen och arbetsuppgifterna som bland annat kan bestå i att ta fram skolundervisningsmaterial, filmer och texter om kvinnohistoria. Något som vi kan dela med oss med skolor regionalt, men även över hela Sverige där kunskapen om kvinnohistoria är fortsatt låg.

Vi vill dessutom att den plomberade kallkälla som finns under torget i Härnösand öppnas upp och kallas Jungfrukällan. Eftersom Jungfru Maria ansågs vara skyddshelgon för kvinnor och tillbads av de dödsdömda kvinnorna. Källan bör tas fram och placeras ovanför där många av de oskyldiga kvinnorna satt i väntan på avrättning.

Vi vill att det görs ett tidlöst vackert och ljust monument över en sådan händelse där vi hedrar dem och andra kvinnor som utsatts för oförrätter.  En skylt intill källan kan förklara syftet och bli ett pilgrimsmål, något positivt för allmänheten, men också för nationella och internationella besökare som kommer till Härnösand.

Att medge misstag är inte en svaghet utan tecken på styrka.

Vi anser att det är först när man tar itu med gamla oförrätter som man kan förändra något på djupet, i nuet.

Vi har sett andra kommuner och län, nu senast i Dalarna, där man tagit itu med att skapa kvinnominnen för att hedra de kvinnor där som blev oskyldigt anklagade och avrättade i häxprocesserna på 1600-talet.

De oskyldiga kvinnor som dödades i Härnösands stift har väntat tillräckligt länge. Vi vill ha ett kvinnominne för dem nu.

ANNA VILD
Nordic Noise Movement 2020

Fakta: Upprop för dialog

Följande har skrivit på ett upprop riktat till biskop Eva Nordung Byström, landshövdingen i Västernorrlands län Berit Högman och Andreas Sjölander, kommunalråd i Härnösands kommun med en önskan om dialog angående kvinnominne och upprättelse för de avrättade under häxprocesserna i Härnösand med omnejd:

Lo Högberg                      Kvinnominne Näsåker    

Marika Eriksson               Influenser på Instagram (80 700 följare)

Erika Mikaelsson             Journalist och filmproducent

Sture Norberg                  Forskare med inriktning på 1500-1700-talen och kvinnor

Kjell Fhinn                        Kulturminnesvårdare

Anki Grip                          Fotograf

Ninna Kallin                     Skolsköterska

Isedora Skogström          Företagare

Tilde Norberg                   Student EU-juridik

Lovisa Fhinn                     Musiklärare

Göran Bengtsson             kulturminnesvårdare och hembygdsforskare

Sara Skenhall                   Frilansande textgranskare 

Evald Backlund                 Kriminalvårdare

Hanna Angerud                Forskare, kval. Handläggare, akupunktör och prästfru

Anna-lena Stolt                 Undersköterska

Rebecca Tiger                   Egenföretagare inom kvinnohälsa

Lotten Odh                        Journalist och författare

Hanna Erlandsson            Kommunikatör

Hella Nathorst-Böös         Författare och fotograf

Kristina Turner                  Författare och födelseaktivist

Jannica Honey                  Fotograf

Susanna Löf                      Konstnär och vtx-student

Marika Hanson                  Egenföretagare

Fia Forström                      Artist och låtskrivare

Mira Nilsen                        Naturterapeut

Maria Qvist                        Konstnär och Yogalärare

Felicia Falck                       Musiker

Sophie von Matérn             Artist

Cinna Brahme                   Digital designer och Yogalärare

Elin Lundqvist Burlin          Stödassistent

Malin Lindgren                   Healer och hudterapeut

Carina Eriksson                 Personlig assistent

Julia Gawell Elefalk           Doula och yogalärare

Lillemor Uggla                   Medmänniska                

Ann-Louise Hellman         Pedagog och egenföretagare

Therese Lind                     Författare

Emma Knyttet Larsson      Artist

Sara Spira Gustafsson      Terapeut och kvinnohälsovårdare

Marja Bennett                     Lärare i Alexanderteknik

Tereasa Hagert                  Prästinna

Erika Olofsson                    Egenföretagare

Susanne Gunnarsdotter Lampa            Holistisk frisör och tranformationsterapeut

Lise Gröstad Barkas        Smyckesdesigner och Fen shuikonsult

Joana Kadir                       Sjuksköterskastudent

Johanna Hansson             Master i marinbiologi och naturalist

Anki Grip                           Yogalärare

Decire Marielle                  Livscoach    

Pernilla Carrier                 Terapeut och föreläsare

Camilla Karlsson               Tågvärd

Cecilia Lindberg                Bildpedagog och keramiker

Maria Andersson              Assistent

Petra Kvist                        Lärare och artist

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.