Nu är det upp till bevis om tillgängligheten i vallokalen

Vart fjärde år sker en viktig demo­kratisk händelse i vår kyrka, kyrkovalet.

Det är en viktig händelse. Ett tillfälle då alla medlemmar i Svenska kyrkan, alltifrån personer som i olika ämbeten och roller dagligen bidrar till samfundets fortlevnad till den enskilda medlemmen som nöjer sig med det årliga besöket på julottan, får exakt lika mycket att säga till om kring vilka som ska vara med och styra Svenska kyrkan lokalt, regionalt och nationellt de kommande fyra åren.

Tyvärr ges inte alla medlemmar som uppfyller kriterierna för att få rösta likvärdiga förutsättningar att göra sin röst hörd.

Nyligen undertecknade Svenska kyrkan ”Deklarationen för en stark demokrati” framtagen av ”Kommittén Demokratin 100 år”. På kommitténs hemsida beskrivs undertecknande av deklarationen att aktörerna bland annat ”tar ställning för alla människors lika värde”, ”tar avstånd från diskriminering” och man ska bland annat ”arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin”.

Ett sådant undertecknande förpliktigar inte minst moraliskt att Svenska kyrkan lever upp till demokratins principer internt, exempelvis i samband med kyrko­valet.

Tyvärr är så inte fallet för oss i Svenska kyrkan som har en synnedsättning, då möjligheten att personvalsrösta anonymt inte är möjlig med det befintliga valsystemet. Alternativet för oss blir att antingen inte rösta alls, enbart nöja oss med att rösta på en nomineringsgrupp, förutsatt att den informationen har tillgängliggjorts likt i de allmänna valen, eller ta hjälp av någon och således röja vår valhemlighet.

Det är en grundläggande byggsten i ett demokratiskt valsystem, att alla som röstar erbjuds samma valhemlighet. Klarar Svenska kyrkan inte av att leverera det sjunker den demokratiska legitimiteten.

Denna problematik är inte unik för just Svenska kyrkan utan samma problematik finns kring de allmänna valen i Sverige. Målsättningen från Sveriges riksdag är att problematiken ska vara åtgärdad vid de allmänna valen 2022 men det finns inget som hindrar att Svenska kyrkan visar en progressivitet och går före, vilket kyrkan har en stolt tradition av att göra i många andra jämlikhetsfrågor. Som historiskt exempel kan vi lyfta att i Första Timotheosbrevet 2:11 framgår det att Paulus ville att kvinnor skulle undervisas, vilket i tiden för Fornkyrkans framväxt var kontroversiellt i det värdsliga samhället medan vi som ett mer modernt exempel kan lyfta att könsfördelningen bland ledamöterna som valdes till kyrkomötet i senaste kyrkovalet är väldigt nära helt jämnställd, vilket Sveriges riksdag inte lyckats åstadkomma.

Kyrkan har mången gång visat att den kan statuera positiva exempel och det borde vi göra även den här gången.

När en lösning arbetas fram är det viktigt att det inte blir en särlösning utan något som alla som röstar kan använda sig av. Anledningen till det är att en särlösning riskerar att på små orter, där det kanske bara bor någon enstaka person med synnedsättning, avslöja vem det är som har röstat och då är valhemligheten ändå röjd.

Lösningen som tas fram måste fungera allmänt och gå att lita på. En lösning kan vara att alla fyller i sina valsedlar på plats i vallokalen genom en dator/surfplatta, utrustad med nödvändiga hjälpmedel såsom förstoring, inventerade färger och talsyntes, som sedan skriver ut valsedlarna. Det skulle innebära att anonymiteten kan upprätthållas eftersom det till slut ändå blir ett papper som läggs i ett kuvert. Fördelen med om alla använder maskinen är dels att det sparar på papper då mängder av valsedlar som inte används inte behöver skrivas ut och dels att om maskinen skulle bli hackad skulle det snabbt upptäckas av en seende medlem som röstar och då kunna åtgärdas.

Svenska kyrkan borde också ta ett helhetsgrepp kring informationsspridningen inför kyrko­valet. Är webbsidorna tillgänglighetstestade så de fungerar med olika hjälpmedel? Erbjuds information som rör valet i storstil och på punktskrift? Syntolkas material som sprids på sociala medier? Svenska kyrkan borde använda sig av den kompetens som finns bland oss medlemmar som har en synnedsättning för att ta ett helhetsgrepp kring tillgängligheten och således också demokratin.

Nu är det upp till bevis för Svenska kyrkan. Är vi redo att inte bara stå upp för en stärkt demokrati i de värdsliga sammanhangen utan också inom vårt eget samfund?

Jag hoppas att svaret på frågan är ja.

Linus Forsberg
Prästkandidat för Svenska kyrkan Växjö stift