Prästkragen bör inte användas politiskt

Karolina Tängmark Roos präst i Vellinge-Månstorps församling

Birgitta Ed och statsminister Ulf Kristersson på Natomöte tidigare i somras. Foto: TT

Att bära prästkragen när vi representerar ett politiskt parti är att sammanblanda rollerna på ett sätt som riskerar att skada kyrkans trovärdighet.

Prästkragen är den kanske främsta symbolen för prästämbetet och rollen som företrädare för Svenska kyrkan. När vi bär prästkrage bli vi synliga representanter för vårt samfund, och i förlängningen den världsvida kyrkan. Vi bär den inte för vår egen skull, utan för att visa andra vad vi har för ämbete och vilka vi representerar.

Det finns inga regler för om präster som också har andra offentliga uppdrag ska kunna bära prästkrage i deras offentliga sammanhang. Jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att vår statsministers fru bär prästkrage under Nato-möte och Pridemingel i Sagerska palatset, där hon närvarar i sin roll som statsministerfru och inte som präst. Här är inte Svenska kyrkan avsändare, utan kragbäraren representerar ett specifikt parti, en regering och hela Sverige.

Jag är rädd att prästkragen börjat användas för att främja andras intressen än Svenska kyrkans. När officiella personer, som också är präster, bär prästkrage i sin officiella tjänst – ja, då kan förvirring uppstå. I internationella sammanhang kan Sverige uppfattas som ett land där kristendomen har en särställning, på grund av att statministerfrun bär prästkrage.

Givetvis ska vi präster också få engagera oss i politiska partier och ta på oss politiska uppdrag. Det är dock viktigt att vi då tydligt skiljer på när vi uttalar oss och agerar i vårt ämbete som präst och när vi gör det i vår politiska roll. Att bära prästkragen när vi representerar ett politiskt parti är att sammanblanda rollerna på ett sätt som riskerar att skada kyrkans trovärdighet.

Just nu ser vi en utveckling där Sverige går en auktoritär väg. Vår regering samarbetar och delar vårdnad om Rosenbad med Sverigedemokraterna vars företrädare regelbundet gör rasistiska och islamofobiska uttalanden. Dessutom twittrade nyligen en företrädare att Pride sammankopplas med pedofili.

Samtidigt gör regeringen allt vad de kan för att de ska uppfattas som allierade med Pride, även om de inte avbryter det aktiva samarbetet med Sverigedemokraterna som öppet hånar HBTQI-personer och vill ta ifrån dem deras rättigheter.

Vad ger prästkragen legitimitet till när den sammankopplas med regeringen, och Sverigedemokraternas rasism och HBTQI-fobi?

Karolina Tängmark Roos,
präst i Vellinge-Månstorps församling

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Två frågor
När jag tänker efter är väl svaret att signalen ut i världen blir att vi är ett kristet land. Och vi är ju det rent historiskt. Vårt samhälle har sina rötter i den kristna traditionen. Hälften av Sveriges befolkning är idag medlem i Svenska kyrkan, och för bara 23 år sedan var mera än 80 procent av Sveriges befolkning medlemmar. Men en annan signal blir ju också att Svenska kyrkan som samfund är lierad med regeringen. Och det kan ju vara problematiskt, om kyrkan ska vara skild från staten. Så ja, det finns många saker att fundera över.
diakon Stephan Gullberg
Det finns många aspekter och jag vet att det kan tyckas vara ett sidospår, men när vi pratar om ämbetskragarna (eller flärpen som det heter ibland) ska vi nog säga präst- och diakonkragar. För det som inte passar för den ena delen i ämbetet passar heller inte för den andra. Jag kan förstå att hon i sin glädje över att vara vigd gärna bär flärpen ofta. Skulle det vara ett problem i sammanhanget, borde det väl i så fall mest vara för statsministern.
Två frågor
Tack för din korrigering. En präst eller diakon som bär sin krage på ett internationellt toppmöte må vara naiv om hen inte förstår att det ger signaler ut i världen. Antagligen var det ett mycket medvetet val. Frågan är bara vad statsministerparet ville åstadkomma med detta? Och om det är förenligt med att Svenska kyrkan ska vara skild från staten? Det kanske var viktigt och bra att hon bar kragen, det kanske fyllde en positiv funktion för oss medborgare i Sverige - eller inte. Det vet vi inte - ännu i alla fall. Oavsett så är det en större fråga än bara gällande en enskild prästs/diakons privata val. Viktiga frågor att fundera vidare på.
Leif Nordlander
Saken är väl den att statsministern i sitt uppdrag inte representerar sitt parti utan Sverige. Alltså är inte hans hustrus deltagande inte partipolitiskt utan som maka till statsministern och dessutom präst. Har vi inte viktigare saker att samtala om än vad statsministerns fru väljer att bära.
Två frågor
Exakt, statsministern och hans fru representerade Sveriges regering och Sverige som nation på mötet. Det kan vara viktigt att fundera över vad en prästkrage/diakonkrage signalerar i ett sådant sammanhang. Det är måhända inte partipolitik, men det är i högsta grad politik. Och har betydelse. Vilka olika innebörder och betydelser det har, och kan få, kanske statsvetare/kännare av internationella relationer tillsammans med kännare av kyrkolagstiftningen kan reda ut.
Två frågor
"Kyrkolagstiftningen" är kanske inte rätt ord här, men det jag syftade på är den lagstiftning som berör kyrkans relation till staten. Det är ju en intressant fråga hur vi upprätthåller att Svenska kyrkan är skild från staten. Vad innebär det i praktiken?
Anna O.
Studsar när jag läser sista stycket I artikeln. Menar Karolina Tängmark Roos att det inte går att vara både Sverigedemokrat o kristen? Eller både Sverigedemokrat och hbtqi-person snacka om påhopp och exkluderande. Bedrövligt att en präst i Svk uttalar sig på detta sätt...
Erica
Jag tror att statsministens hustru helt enkelt bara var så glad och stolt att hon äntligen blivit präst, att hon visade det på detta sätt.
Två frågor
Glad och stolt att vara representant för prästämbetet kan man visst vara. Men är man en statsministers äkta hälft och följer med på officiella internationella uppdrag så behöver man också tänka efter vad som är lämpligt att ha på sig. Kläder och symboler har betydelse. Annars skulle vi inte bära dem. Annars skulle vi inte ha olika klädkoder i olika sammanhang. Hur skulle vi reagera om statsministern istället var gift med en rabbin eller imam och den personen var med på toppmötet och representerade Sverige och regeringen, i sina ämbetskläder? Skulle vi tycka det var upp till den enskilda personen att bestämma, för att den var så glad över att den nyss blivit rabbin/imam?
Riitta Andersson
Det är synnerligen olämpligt att stadsministerns fru representerar Sverige klädd i prästkrage. Hon är inte biskop och ska sälja tystnad till rika kanske stadsministerns kontakter med friskoleägarna som har råd att betala för tystnaden och hennes välsignelse Den giriga Birgitta