Som medlem i Svenska kyrkan är jag ytterst tveksam till att min medlemsavgift används till investeringar i företag jag inte privat skulle drömma om att investera i.
I artikeln i Kyrkans Tidning 14/08 säger Anders Thorendal att Svenska kyrkan försöker hitta de som är bäst i klassen i respektive bransch. Men ska vi verkligen investera i företag i alla branscher? Är det okej att investera i ett oljebolag som arbetar med alternativa bränslen men samtidigt bryter uran? Naturligtvis inte!
Svenska kyrkan måste ta konsekvensen av det man säger. I detta fall måste Svenska kyrkan ta konsekvensen av att vi vill vara goda förvaltare, vi måste ta konsekvensen av insikten att vår egen frälsning är beroende av den övriga skapelsens frälsning (Rom. 8:21).

Allt hör ihop, vi behöver handla så som vi säger att vi ska handla.
Att inleda diskussioner med tveksamma företag är naturligtvis bra, men vad har gjorts? Svenska kyrkan behöver öppet redovisa sina insatser så att vi medlemmar vet att denna uppföljning sker på ett effektivt sätt. När det visar sig finnas tveksamma placeringar i Svenska kyrkans aktieportfölj gång efter annan verkar det ju som om man inte lär sig av sina misstag.
Hur är det med Chevron i Burma exempelvis? Vad har Svenska kyrkan gjort? Vad har det lett till? Om inte påtryckningar lett till resultat förutsätter jag att aktierna sålts. Är det fallet?

Att äga vapenaktier som en logisk följd av att vi erkänner staters rätt till självförsvar blir bara fånigt. Vi vet alla vad vapen ställer till med i världen, vi vet alla att det finns en ruskig svart marknad för vapen vilket gör att vapen lätt hamnar i orätta händer. Svenska kyrkan ska inte äga en enda vapenaktie! Sälj dem genast!
Ärkebiskopens kommentar i sammanhanget är en klen tröst. Han säger att vi måste äga aktier trots att vi inte kan kontrollera vad våra pengar gör egentligen. Han tycker det är för enkelt och fegt att sälja problematiska aktier. Fegare, tycker jag det är, att behålla tveksamma aktier eftersom de ger god avkastning så att pengarna inte ska ”smälta bort”. Kan vi inte kontrollera vad våra pengar gör i aktier och aktiefonder är det väl renhårigare att sätta in kapitalet i exempelvis kyrkornas u-fond där man är garanterad två procent ränta?

Svenska kyrkan vill förändra världen genom att påverka företag som sysslar med tveksam verksamhet. Det tycker jag är bra. Men redovisa då öppet vad som görs så att vi kan lita på hanteringen och på snabb försäljning av aktier i företag som inte lyssnar på oss.
Gör nu upp med Svenska kyrkans förvaltning en gång för alla så att vi slipper denna typ av pinsamheter och med förtroende från våra medlemmar arbeta för att göra denna värld till en bättre plats för fler!

Magnus P Wåhlin
stiftsadjunkt