Så blir Svenska kyrkan bättre på biologisk mångfald

Marie-Louise Bengtsson, Lisa Westberg, Kristina Belfrage Sven Hillert, Jan-Åke Carlsson med flera
Ta hjälp av teologisk reflektion och konstruktiva samtal för att skapa en röd tråd mellan teologi och förvaltning där djup ekologisk kunskap tas in. Foto: Gorm Kallestad/TT

Med anledning av diskussioner i början på året om Sveriges skadliga skogsbruk, och förlusten av biologisk mångfald, efterfrågar vi i denna artikel förändring. Som en av landets stora ägare av både jordbruksmark och skog, bör Svenska kyrkan reflektera teologiskt över vad vi som kyrka vill med vårt markägande och praktiskt agera som föregångare inom hållbart jord- och skogsbruk.

De viktigaste orsakerna till förlorad biologisk mångfald är över­utnyttjande av skog och mark och klimatförändringar (IPBES 2019). Sverige är inget undantag. Uppföljningen av riks­dagens miljökvalitetsmål från slutet av 1990-talet visar att tillståndet är allvarligt för naturtyper som ängar, hagar samt skog och hav. Särskilt äldre skog är av betydelse för många arter (Naturvårdsverkets rapport 6874, 2019). Flera tusen arter hotas av utrotning från Sverige (Artdatabanken, SLU).

Skogens inlagring av kol är en komplex men viktig fråga. Det finns en risk att en ogenomtänkt klimatpolitik driver på utarmningen av den biologiska mångfalden i skogen och dessutom motverkar sitt syfte. Kyrkans eget klimatarbete får inte sluta med en tragedi för mångfalden.

Kol som finns i skog som avverkas ger koldioxidutsläpp på kort sikt, via papper, flis och drivmedel och från själva marken. Det tar tid för den nya skogen att binda kol.

Utsläppen behöver dock minska redan inom en generation. Träd som kan bli mycket gamla binder kol under lång tid, det gäller till exempel tall, ek och bok. Sumpskogar och myrmarker binder därtill mycket kol per hektar och år.

I norra Sverige finns långsamväxande barrskogar som aldrig kalavverkats. Gamla skogar och våtmarker är samtidigt viktiga för den biologiska mångfalden. Kontinuitetsskogsbruk – där mer biomassa finns kvar i skogen vid varje tidpunkt – är ännu en möjlighet.

Prästlönetillgångarna (PLT) förvaltas på stiftsnivå. Trakthyggesskogbruket, med monokultur och kalhyggen, är den vanligaste skogsbruksmetoden. Förvaltningen regleras övergripande i kyrkoordningen kapitel 46.

De formuleringar som kan avse ekologisk hållbarhet är vaga och föråldrade och behöver uppdateras.

Svenska kyrkans skogsbruk är miljöcertifierat i olika system, till exempel FSC. Trots att certifieringarna har funnits sedan 1990-talet uppnås inte riksdagens miljökvalitetsmål för biologisk mångfald.

Det finns heller inget i dem som hindrar att en skog med höga naturvärden avverkas. Därför är det rimligt, anser vi, att som ägare göra betydligt mer än vad certifieringen kräver.

I dag skyddar kyrkan 9 procent av den produktiva marken (5 procent är minimikrav), men betydligt mer behövs. I EU-kommissionens förslag (med stöd från Rådet) till strategi för biologisk mångfald föreslås att 30 procent av landytan skyddas (https://www.consilium.europa.eu).

Inkomsterna från PLT utgör totalt 2–3 procent av vår kyrkas ekonomi (PLT-rapport 2019). Markinnehavets betydelse för den biologiska mångfalden i Sverige är många gånger större än så.

För enskilda församlingar kan inkomsterna dock vara avgörande. Vid en omställning kan de behöva kompenseras. Snart kommer seriösa handelsplattformar, där den som brukar sin skog och mark för att gynna den biologiska mångfalden och lagra kol på naturlig väg också får betalt för det (klimat- och biotopkompensation).

Biskopsbrevet om klimatet uppmanar till att en teologiskt reflekterad syn på skapelsen ska prägla förvaltning av skog och mark.

Enligt kristen tro är skapelsen sprungen ur Guds skapande och vilja till liv. Historiskt har dock kyrkan tyvärr gjort en teologisk åtskillnad på det andliga och det världsliga som bidragit till en hård exploatering av naturen.

Mer hoppfulla och hållbara teologier har sin utgångspunkt i att kyrkan och hennes folk har ett ansvar för hela skapelsen, så som den stiger fram ur skapelseberättelsen i Första Mosebok.

Tron på att Gud blev människa i Jesus betyder att Gud väljer att vara en del av skapelsen och samtidigt är evig och transcendent (Peter Halldorf).

Även Luther skriver att Gud måste vara närvarande i allt för att kunna skapa och upprätthålla skapelsen (Anna-Karin Hammar).

Naturen bär spår av Guds helighet.

Som kristna kan vi inte nöja oss med att bara göra lite mindre ont, vi behöver anstränga oss för att göra gott genom:

• att med hjälp av teologisk reflektion och konstruktiva samtal skapa en röd tråd mellan teologi och förvaltning där djup ekologisk kunskap tas in.

• att införa ett balanserat mångbruk där vi som markägare också genererar tjänster såsom naturlig lagring av kol, artrika biotoper och gammelskog. En nationell policy bör tas fram som ett stöd för detta.

• att öka arealen skog och mark som skyddas helt från produktionsbruk. EU-kommissionens förslag till strategi för biologisk mångfald bör utgöra ett riktmärke för skydd.

• att när jordbruksarrende omförhandlas ställa krav på ekologiskt lantbruk samt återskapande av i jordbrukslandskapet värdefulla biotoper som våtmarker, naturbetesmarker, alléer och odlingsrösen.

• ett större engagemang från kyrkopolitiker på stiftsnivå. Vilka nomineringsgrupper är intresserade av att engagera sig i den här viktiga frågan?

Marie-Louise Bengtsson 
Präst i Göteborg, Göteborgs stift
Lisa Westberg, 
Präst i Göteborg, Göteborgs stift
Kristina Belfrage 
Fil dr och ekoteologisk bonde i Roslagen, Stockholms stift
Sven Hillert 
Präst i Gävle, Uppsala stift
Jan-Åke Carlsson 
Präst i Brämhults församling, Skara stift
Eva Katarina Agestam 
Präst i Söderköping  S:t Annas församling, Linköpings stift
Margareta Ellnebo 
Medlem i Sundbybergs församling, Stockholms stift
Christofer Sjödin 
Universitetspräst i Umeå, Luleå stift
Anna Lagerman, 
Teologistudent Stockholm, Stockholms stift

Det finns en risk att en ogenomtänkt klimat­politik driver på utarmningen av den biologiska mångfalden i skogen och dessutom motverkar sitt syfte.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Nils Ronquist
Alla miljötillvända personer talar ofta om biologisk mångfald utan att närmare presenterade vad de menar. Så ock i den här artikeln med många underskrifter. Sedan undrar jag vad de egentligen vet något om skogsskötsel? Om de vet något borde de ta upp ett som skogsblädning. en vanlig skogsskötselmetod för bara en generation tillbaka. Idag har vi teknik för pappersåtervinning dvs ett bättre utnyttjande av vår skog. Kyrkans skog skall brukas med omtanke. Den som skänkt skog till kyrkan har gett kyrkan i uppdrag att förvalta skogen på ett hållbart sätt dvs genom blädning av skogen.
Per Skoog
Bra debattartikel i rätt tid. Det knakar i fogarna för Svenskt skogsbruk. Den charmoffensiv som skogsindustrin lagt ner stora pengar på ser ut att få motsatt effekt, samtidigt som etablerade "sanningar" ifrågasätts av ekologisk expertis. Nu har Sv. Kyrkan chansen att ta täten i ett mer hänsynsfullt skogsbruk. Naturen skulle jubla samtidigt med en stor majoritet av Svenska folket. De fem avslutande förslagspunkterna är bra Det finns en rad framstående skogsekologer som med glädje skulle ta sig an uppdraget att ställa om den kyrkliga skogsförvaltningen .