Problemet är att ju svagare ställning kvinnan i ett katolskt samhälle har, desto mer auktoritetsbundet tenderar det samhället att bli när det gäller okritiskt lyssnande på Vatikanens bisarra påståenden om preventivmedel. Manliga celibatärer inom kyrkans patriarkala hierarki bildar, mot bättre vetande, oheliga allianser med män som inte ”har lust” att ta ansvar för att undvika oönskade graviditeter och vars kvinnor inte har det omgivande samhällets stöd att kräva säker sex. Vatikanens makt i tredje världen vilar på auktoritära samhällsstrukturer, dålig utbildning och bristande jämställdhet mellan könen.

Maria Hasselgren beskriver hur afrikanska länder med stor katolsk befolkning har bättre hiv-och aidsstatistik än länder med liten katolsk befolkning. Att ett land har hög andel katoliker och jämförelsevis lägre andel hiv bevisar i sig inget samband. Det finns många andra möjliga förklaringar. Men även om katolsk tro skulle vara ett effektivt skydd mot hiv och aids, vilket vore förträffligt, så är det inte skäl mot att inte även använda andra skydd.

Så varför inte förorda kondomer när sådana nu finns och bevisligen skyddar, både mot oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar? Katolska kyrkans katekes hävdar att det vore omoraliskt eftersom varje samlag måste vara öppet för nytt liv. Vem har bestämt det och varför? Maria Hasselgren får gärna för oss förklara teologin bakom denna uppfattning som i västvärlden desarmerats till en ”samvetsfråga”, men i tredje världen fortfarande får förödande konsekvenser.

Gert Gelotte
Irène Nordgren