Skogen är ingen evighetsmaskin om den brukas fel

Genom århundraden har människan varit beroende av och brukat jord och skog. En naturlig resurs som om den brukas på ett ansvarsfullt sätt är en evighetsmaskin.

Sverige och Finland har stora resurser med skog. Natur och klimat passar för stora skogsområden. I modern tid gäller att för varje år som gått så har Sverige brukat skogen så att tillgången av skog har ökat. Det har gett Sverige stora inkomster och ökat välstånd för alla. Det har också gett oss fler skogar att plocka svamp och bär i samt större områden för rekreation. Det ger oss varor som är miljösmarta och förnybara. Det ger oss energi att elda med restprodukter som är lokalproducerade och förnybara. Det ger även större koldioxidupptag från växande träd.

Jag tycker att detta förringas i dagens debatt. Skogen är ingen evighetsmaskin om den brukas fel, det bör ingen glömma bort.

Ingen pratar om hur mycket klimatavtrycket skulle vara om vi ersätter byggvaror och alla miljösmarta produkter som kommer från skogen med ej förnybara material. Det tål heller inte så mycket förrän industrin får virkesbrist vilket betyder att mer virke måste importeras vilket ger långa transporter med ökade utsläpp.

I kyrkans utredning står att dikning i skog ej ska förekomma. Nydikning är redan förbjuden, så jag förmodar att det menas att inga diken skall rensas. Diken ska också täppas igen så kallad återvätning. Det ger att skogen försvinner och dör på det återvätna området. Det sägs att det skall binda gaser som är växthusdrivande och så är det säkert om man ser halva sanningen. Däremot skulle jag vilja veta om någon har forskat på hur mycket tappet på koldioxidupptag blir när skogen dör på det återvätna området samt skog som blir nedsatt och växer kanske hälften så mycket på ett stort område när vattenavrinningen stoppas.

Träden blir nedsatta och med tiden så är risken stor att skogen dör på stora ytor när diken gror igen själva eller med människans hjälp. Att göra så är ett utmärkt sätt att gynna granbarkborren som angriper nedsatt gran i första hand men i gynnsamma förhållanden angriper de även friska träd. Konsekvenserna på lång sikt att inte rensa diken kan enligt mig bli väldigt stora. Jag undrar hur mycket blir vinsten för koldioxidupptag då, troligen negativ.

I skogsbruket ska tillämpas blädning i stor utsträckning för mångfaldens skull vilket betyder att de största träden avverkas och att man skapar luckor i bestånden och i dessa luckor skall det ske självföryngring. När ett visst antal år har gått skall man återigen plocka de största träden. Målsättningen med detta är att bestånden skall innehålla träd av olika åldrar. Med tiden blir effekten, om jag förstår det rätt, att skogen alltid ska ha röjskog i botten med större träd ovan i olika dimensioner. Jag kan förstå att vissa arter kanske gynnas, men vad som inte nämns är att vissa arter kommer att missgynnas, till exempel. bär som blåbär och hallon. Älgen är ett annat exempel på djur som kommer att missgynnas. Jag har väldigt svårt att förstå hur blädning på lång sikt kan gynna de sociala värdena. Jag tror att de allra flesta uppskattar en välskött och väl sluten gammelskog med lång sikt igenom och att man kan njuta av många träd samtidigt. Hellre än att se ett bottenskikt som hindrar sikten och med stora träd insprängda i detta.

Som jag inledde är skogen ingen evighetsmaskin. Alla måste ta sitt ansvar såväl industri, markägare och miljövårdare. Det måste här skapas en balans mellan industrins intressen och miljövårdande åtgärder.

Det som förvånar mig är att det som föregående generationer byggt upp plötsligt bara förringas. Allt det arbete som lagts ner för att bygga upp så mycket skog till vår glädje och nytta. Så mycket slit och svett som lagts ner är plötsligt inte värt något. Jag kan inte tycka annat än så därför att de som jobbar med skogen ute i verkligheten inte tillfrågas vad som kan göras för att öka mångfalden och vad olika effekter blir.

Enligt min uppfattning är skogen natur och bästa resultat skapas i alla avsikter av människor som jobbar praktiskt med den. Inte av folk med dator och teorier utan praktiska erfarenheter av vad slutresultatet blir på lång sikt. Till slut vill jag framföra ett stort tack till er som jobbar och har jobbat med kyrkans skogar, för stor yrkeskunskap och allt som har byggts upp.

Thomas Lindh, 
medlem i Svenska kyrkan