Ta konsekvensen av bra beslut om barnen!

Kyrkomötets beslut om barnkonsekvensanalys är spännande och modigt. Nu är det dags att leva upp till beslutet.

I november 2012 fattade kyrkomötet beslut om att barnkonsekvensanalys ska göras inför strategiska beslut på alla nivåer. Det är ett stort och modigt beslut.

Barnrättsfrågan ligger i tiden men är fortfarande i sin linda. I flera av landets kommuner har ett spännande utvecklings­arbete påbörjats. Inom näringslivet har man börjat nosa på frågan genom FN:s barnrättsprinciper för företag. Just nu genomförs utbildningar för företagsledningar i Sverige där det handlar om att göra frågan begriplig; vad har barnrätt med mig och min verksamhet att göra? Barnrättsfrågorna växer, men trots att Sverige ligger relativt långt fram finns fortfarande inte någon utvecklad praxis för hur man bäst arbetar med frågan.

I ljuset av detta framstår kyrkomötets beslut om barnkonsekvensanalys som både spännande och modigt, ett beslut som väcker intresse från flera håll. Ingen organisation i Sverige av kyrkans storlek har fattat ett lika genomgripande beslut. Dessutom är beslutet tvingande, barnkonsekvensanalys krävs för att ett beslut ska var giltigt.

Genom beslutet om barnkonsekvensanalys har kyrkan gått före i en människorättsfråga som ännu inte fått fäste i det omgivande samhället.

Nu återstår att leva upp till beslutet. För att göra det krävs att man både inser vidden av frågan, och vågar skapa en egen praxis.  För det handlar om mer än en ny metod att tillämpa. Ytterst är det ett förhållningssätt, ett perspektiv som måste landa i hela organisationen, samtidigt som man skapar rutiner och verktyg för genomförande. För i och med kyrkomötets beslut har kyrkan valt att aktivt utmana den vuxennorm som finns i samhället. Den vuxennorm som visserligen hyllar barnet, men samtidigt systematiskt osynliggör barnets perspektiv i beslut. För barn är inte endast något som vuxna i all välmening ska ta hand om. Barn är subjekt med egna rättigheter vars åsikter ska tillmätas betydelse på samma sätt som den vuxnes. Detta är utgångspunkten och den röda tråden i barnkonventionen, det vägledande dokument som allt arbete med barnkonsekvensanalys måste utgå ifrån.

Om barnkonventionen är utgångspunkten för ett sådant arbete, är barnkonsekvensanalysen ett möjligt redskap att använda för att systematiskt synliggöra barn. Ibland jämförs en barnkonsekvensanalys med en miljökonsekvensbeskrivning. Det handlar om att inför beslut granska de konsekvenser som beslutet skulle få för ett specifikt område eller målgrupp, och aktivt förhålla sig till detta. Vad är barnets bästa vid omorganisation eller beslut om rekrytering? Hur ska vi väga detta intresse mot andra intressen? I någon mån handlar det om makt, om att låta nya perspektiv påverka besluten.  
Även om frågan är i sin linda, finns lärdomar att dra från andra sammanhang.

  • Arbetet med barnkonsekvensanalys måste utan undantag högst upp i beslutshierarkin. Att barnkonsekvensanalys efterfrågas på ledningsnivå, att prioriteringar görs och resurser avsätts är avgörande för att arbetet ska bli framgångsrikt.
  • Utbilda brett. En gemensam förståelse och ett gemensamt språk ger större säkerhet hos dem som gör analyserna och underlättar genomförandet. Arbetet med barnkonsekvensanalys berör alla.  
  • Bygg upp intern barnrättskompetens! God kunskap om barnkonventionen är en förutsättning för analyser av god kvalitet. I en sådan analys står barnets bästa i centrum, inte den formella byråkratin kring beslutet.
  • Processen är viktigare än produkten. Dra lärdom av det som görs och utveckla en modell baserat på det egna lärandet. Våga förenkla, men undvik checklistor som tar fokus från syftet.  Skapa nätverk och bjud in till konferenser där erfarenhetsutbytet står i centrum.
     

Beslutet om barnkonsekvensanalys är genomgripande och utmanar både internt och externt. Den som tar frågan om barnkonsekvensanalys på största allvar har med all säkerhet en mycket spännande resa framför sig.

Emma Fagerstrand
teolog, pedagog och författare
till boken Barnets rätt (som ges ut av Sensus studieförbund).








 

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.