Forskningschefen i Svenska kyrkan, Ann-Louise Eriksson, tycks mena att, eftersom en termins studier i grekiska inte ger fullgoda kunskaper, vore det lika bra att slopa språkstudiet till förmån för ökad kommentarläsning. Lars Rydbeck, gammal prästutbildare, menar att även elementära kunskaper inte bara är nyttiga, utan rent av nödvändiga, för att kunna utnyttja de kommentarer som finns tillgängliga.

Båda tycks mig emellertid göra ett gemensamt misstag: att betrakta en genomgången utbildning som något avslutat, som något som skall kunna räcka ett helt yrkesliv. Som gammal lärare och lärarutbildare har jag ofta fått påpeka för elever/studenter att grundutbildningen är just en grund att stå på, men ingalunda tillräcklig. Den ger förutsättningarna för vidare studier, för det livlånga lärande, som är nödvändigt för var och en som har till uppgift att förmedla tankar, kunskap och förståelse. Den lärarkandidat som en gång sade mig att han inte behövde läsa på inför en lektion, därför att han hade papper på att han en gång (vid tentamenstillfället) haft tillräckliga kunskaper, fick nogsamt erfara att varje undervisningstillfälle innebär en ny prövning av lärarens kunskaper inför de skarpaste av kritiker: elever/studenter. En okunnig präst möts sällan av sådan öppen, direkt kritik; hans kritiker röstar med fötterna och lämnar hans förkunnelse. Förstår han varför?

Prästutbildningen alltså. Den skall ge just grunden för vidare lärande. Grekiska, och ännu mera hebreiska, är svåra språk. En termin är givetvis helt otillräcklig för att ge mera än ett hum om hur man bär sig åt för att studera dem med lexikon och grammatik, men har man en gång fått lära sig det, vet man i alla fall hur man skall bära sig åt när man behöver fortsätta. Inte många, präster eller lärare, har däremot den tid och det tålamod som krävs för att sätta i gång med nybörjarstudier i språken på egen hand. Kommentarer, ja, men också dem gäller det att lära sig att hantera, liksom all annan kurslitteratur. Ingen kurslitteratur kan någonsin bli heltäckande. Egentligen är den bara ett smakprov på den kunskap man behöver.

Men då vill det till att grundutbildningen verkligen ger en fast grund att stå på och ger utbildning i de svåraste momenten, i det här fallet språkstudierna. Till dem behövs handfast lärarhjälp. En nyexaminerad präst som tillfrågas om den egentliga betydelsen av ett uttryck i NT, behöver inte nödvändigt veta det med en gång, men hon behöver veta hur hon skall ta reda på det. Det mesta andra kan intresserade präster (som lärare i alla tider har gjort) läsa in på semestern.