Varför denna ovilja att utreda konsekvenserna av tidigare beslut?

Den tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd har ägnat sin doktors­avhandling åt att undersöka Lutherhjälpens avskaffande. (KT nr 3 2022). År 2007 ­samlade Svenska kyrkan in 164 ­miljoner från privatpersoner och var då landets femte största insamlingsorganisation. År 2020 samlade Svenska kyrkan också in 164 miljoner kronor, nu som insamlingsorganisation nummer 17.

Det som särskilt bekymrar mig är Svenska kyrkans ovilja och oförmåga att analysera och utreda tidigare tagna beslut. En utredning om vad som hände när Svenska kyrkan beslöt sig för att skrota Lutherhjälpen borde gjorts mycket tidigare på uppdrag av Svenska kyrkan. Analysen som nu gjorts har blivit verklighet tack vare ett privat initiativ och gott arbete av numera pensioner­ade Anders Wejryd.

Under de gånga åren har vi upplevt flera pastoratssammanläggningar inte minst i Växjö stift. Stiftskansliet i Växjö har tagit fram en rapport som heter ”Pyspunka”. ”Årsrapport från stifts­kansliet till stiftsstyrelsen 2021 om de ekonomiska enheternas utveckling i ekonomiskt och pastoralt hänseende”. I rapporten finns uppgifter om antal dop och konfirmationer i varje pastorat i stiftet. Det finns också ­analyser av pastoratens förmåga att klara sina uppgifter med hänsyn till ekonomi och antal kyrkotill­höriga. När det gäller dop och konfirmation visar rapporten på hur olika det är i stiftets pastorat. Det pastorat som har lägst andel konfirmerade i procent av kyrko­tillhöriga har 18 procent. Det pastorat som har högst deltagande har 74 procent. Likadant finns också en stor spännvidd från 51 procent till 87 procent vad beträffar antal döpta i procent av födda med minst en kyrkotill­hörig förälder.

Det har gjorts flera pastoratssammanläggningar i stiftet och en analys av siffrorna visar att ju större ett pastorat är, desto färre konfirmeras och döps. Stiftskansliet har också i rapporten valt att med färger beskriva hur det står till i pastoraten vad beträffar antal döpta och konfirmerade. Färgläggningen visar att ju rödare det är, desto sämre är det. Ju blåare det är, desto bättre är det. Det går alltså utför och det är nog av den orsaken stiftskansliet valt att kalla rapporten Pyspunka.

Det finns enskilda församlingar som före en sammanläggning hade 95-100 procent konfirmander. Sedan församlingen gått in i storpastorat finns det i församlingen inte kvar någon konfirmandgrupp alls. Det storpastorat som församlingen nu är en del av har 50 procent konfirmander. Ja – det är verkligen en pyspunka. Hur kunde det bli så?

Socialdemokraterna har ­under lång tid varit den största nomi­neringsgruppen i Växjö stift. ­Socialdemokraterna har tydligen en tilltro att desto större enheterna blir, ju bättre blir de. Dock visar rapporten att det inte är så. Ju rödare det är, desto sämre är det. Dessutom föreslår Socialdemokraterna att samtliga pastorat snart ska anslutas till ett löne­center gemensamt för hela Svenska kyrkan. Vad blir nästa steg i centraliseringen av Svenska kyrkan? Kommer Svenska kyrkan centralt att ta över pastoratens ekonomi också?

Vid flera tillfällen har röster höjts om att det behöver göras en analys av vad som sker när pastorat läggs samman, men stiftets största ­nomineringsgrupper har hela tiden vägrat. Blir det i samband med pastoratssammanläggningar fler eller färre gudstjänster? Blir det fler eller färre gudstjänstdeltagare? Hur mår egentligen personalen i stora pastorat? Blir ekonomin bättre av att pastorat går samman? Är det så att närheten till den enskilde församlingsmedlemmen går förlorad när stora pastorat bildas.

När stiften i Svenska kyrkan vägrar eller rent av inte vågar analysera så kanske det är dags för en avhandling. En uppgift för en pensionerad ärkebiskop kanske­?

Magnus Hedin 
Borgerligt alternativ, Växjö stift, ledamot i kyrkomötet