Och ingen har väl glömt fasorna i grisvärlden, som Djurrättsalliansen dokumenterade på svenska gårdar och kablade ut strax in­nan jul. Sverige kan inte längre skryta med sin överlägsenhet vad gäller djurhållning.
Fast det finns ljuspunkter. En av dem är att vi förbjuder halal- och koscherslakt av obedövade djur, något som är tillåtet i övriga Europa. Denna plågsamma slaktmetod ökar i Europa, och köttet hamnar även på våra matbord, eftersom man inte märker maten med vilken slaktmetod som använts.
Den som en gång sett en bild på en ko fastspänd i den för ända­målet konstruerade Weinberg-trumman glömmer det aldrig.

Kon placeras så ben och huvud sticker ut ur tunnan av metall. Sedan vänds tunnan upp och ned, och det som är att definiera som ett stort operativt ingrepp, men utan bedövning, utförs.
Djuret förblöder sakta. Veterinärer vittnar om skräckslagna och plågade djur.

Att kyrkorna inte protesterar mer mot djurplågeri, oavsett om djurens lidande orsakas av religion, av djurindustrin eller konsumenternas jakt på billigt kött, är anmärkningsvärt.
För, med vilken rätt orsakar vi medvetet andra varelser lidande?
Frågan finns inte med på agendan när kyrkan diskuterar miljöfrågor och vurmar för skapelsen.Varför?
För att det är enklare att svälja konferens-biffen och låtsas att den inte haft liv?

Annika Borg