Vi kan minska djurs lidande och verka för större hållbarhet

Jennie Högberg präst

Vi kan som enskilda kristna och kyrka minska djurs lidande och verka för en mer hållbar utveckling genom att välja veganska livsmedel i jul. Foto: Getty

Inför julens förberedelser behöver vi stanna upp och fråga oss själva om det är självklart att det ska serveras julskinka, revbensspjäll, köttbullar, korvar och andra kötträtter. I dag har vi tillgång till en mångfald av livsmedel från växtriket och har möjlighet att laga festliga rätter utan att behöva plåga och döda djur.

Djur är kännande medvarelser och har rätt att leva ett liv som ger dem möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende. Så är inte fallet för de flesta djur som hålls instängda i fabrikslikande lokaler där de under kort tid föds upp för att bli mat till människor. Detta utnyttjande av djur behöver ifrågasättas utifrån såväl etiska som teologiska principer.

Att människan har rätt att föda upp djur till att bli mat förespråkas utifrån att djur är lägre stående varelser och att människan står högst i hierarkin. Denna rangordning motiveras i kyrkan av att Gud skapat människan till sin avbild och har givit makt till människan att härska över djur­en. Men om människan är Guds avbild och ska företräda Gud på jorden behöver makten utövas på ett sätt som liknar Guds sätt att utöva makt.

I Bibeln kan vi läsa att Gud har omsorg om hela sin skapelse. ”Herren är god mot alla, barmhärtig mot allt han skapat” (Psalm 145:9). När Gud skapar människan och ger människan makt ger Gud människan en helt växtbaserad kost att äta (1 Mos 1:27-30). Det är först efter syndafloden som människan får tillåtelse att äta djur (1 Mos 9:3). Motivet är alltså inte att det tillhör människans gudslikhet att äta djur utan att det är en konsekvens av brustna relationer. När Gud blir människa i Jesus Kristus förtydligas hur Guds makt utövas. Det är kärlekens och tjänandes makt (Lukas 22:24–27, Fil 2:4–6).

I Sverige slaktas två och en halv miljon grisar varje år. 98 procent av alla grisar får aldrig se dagens ljus eller böka i marken utan står inlåsta i bås med betonggolv. Grisarna får leva i genomsnitt sex månader med en stark tillväxt som innebär stort lidande för grisarna. Grisarna transporteras under stressande förhållanden till slakt. Framme vid slakteriet förs grisarna ned i schakt där de bedövas av koldioxid vilket är kraftigt ångestframkallande. Avdomnade får de halsen avskuren och hängs upp så att blodet kan pumpas ut.

På likande sätt hålls kycklingar och andra djur instängda i ­fabriksliknade lokaler. Men djur är kännande varelser och deras lidande är på intet sätt mindre än människans lidande. Att människan har förmåga till medvetet rationellt tänkande är en förmåga som kan sägas skilja människan från djur. Men vad gäller upp­levelsen av smärta kan det snarare minska eller göra lidande mer uthärdligt om du kan förstå varför du lider.

Andrew Linzey, professor i teologi och ledare för Oxford Centre for Animal Ethics, skriver i boken Why animals suffering matters (Oxford University Press 2009), att djurs lidande är lika hemskt som människors lidande. Smärtan kan upplevas olika i olika ­situationer, beroende på graden av förmåga att förstå situationen. Men lidandet är lika påtagligt vare sig det är djur eller människor som drabbas.

Vår tid brukar benämnas som antropocentrisk. Hur vi uppfattar och förstår tillvaron utgår från att människan står i cent­rum. Även i kyrkan läser vi och tolkar Bibeln utifrån ett antropocentriskt perspektiv. Att vidga perspektivet och se helheten är nödvändigt.

I denna debattartikel är det djurens lidande som jag vill lyfta fram. Människans framfart får också många andra konsekvenser för livsmedelsproduktion och hungerproblematiken i världen. De rika ländernas konsumtion av kött och mejeriprodukter ­kräver i dag drygt 80 procent av vår ­planets odlingsbara mark. Vi kan också nämna utsläpp av växt­husgaser till följd av animalisk livsmedelsproduktion och negativa effekter på människors hälsa.

Den centrala frågan är hur vi människor tänker och uppfattar oss själva i förhållande till andra levande varelser. Det är vår självbild som avgör vårt handlande.

Vi kan som enskilda kristna och kyrka minska djurs lidande och verka för en mer hållbar utveckling genom att välja veganska livsmedel. Vi kan även forma etiska riktlinjer för investering av kyrkans tillgångar som stärker växtbaserat jordbruk i stället för animalisk produktion.

Inför julen blir det särskilt viktigt begrunda hur Gud kommer till oss i ett litet barn vars enda makt är att väcka vår kärlek till liv.

Jennie Högberg
präst
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Katarina
Debattören förutsätter massproduktion i industriella mijöer, just det som är kopplat till Mammon. Vad som glöms är barnen som i skolorna nu serveras budskap med sojabönor som skapar ätstörningar. Minns när den lilla söta tecknade grisen kom på bio som ville fly middagsbordet och särskilt flickor noterades vurma för sina husdjur, hästar och vägrade allt annat än sallad i skolan. Har suttit på många samtal i kommun och skola med förtvivlade föräldrar och skolsköterskor. Dietister och nutritionister har nu i dagarna fått gott underlag för att ifrågasätta en kosthållning utan animaliskt protein, studier publicerade av Chalmers. Värna gärna miljön men inte på bekostnad av barnens hälsa och inte i Guds namn. För varken Gud, Jesus, Paulus eller judar är animaliskt protein uteslutet. Däremot girighet.
Johanna
Jag tycker det är jättebra att uppmärksamma människor på hur industriell djuruppfödning ser ut idag och hur ovärdigt det är. Men tyvärr fick jag i somras inse att mina hälsoproblem förmodligen åtminstone delvis varit orsakade av min veganism (12 år,och JA jag var de 6 år sista åren den mycket näringsmedvetna pålästa sorten).Nu efter bara 5 mån av animalier känns det som livet i mig håller på att återvända efter frusenhet, utmattning, koncentrationsproblem, och andra "mystiska" krämpor. Vad det gäller det teologiska så anser jag det inte vara rätt att hänvisa till att människor ska återgå till "före fallet - föda". Det är ju Jesus som upprättar oss i en ny skapelse och vad sa egentligen Jesus? Jo, Jesus gjorde all mat ren. Något jag inte ville ta till mig som vegan och tyvärr var det tron på "före-fallet"-teologi som länge höll kvar mig i veganismen och det är verkligen inte rätt! Man kan välja så bra man kan utifrån ekonomiska förutsättningar (eko, naturbete, varor som riskerar slängas) men människor ska inte uppmuntras att offra hälsan genom veganism. Sen om man vet att man äter "för mycket kött" så kan man så klart byta ut det mot fler vegetariska och veganska alternativ .
Katarina Karlsson
Jag vill påstå att debattören saknar realism. Som lantbrukare i Sverige vet jag att många av de marker inte kan producera annat än djurfoder, så vad ska folket då äta?
Pauline Färdow Kazen
Tack Jennie för att du sätter ord och lyfter fram en väldigt viktig del av uppdraget som kristna! Vi behöver vara rädda om, ta hand om och kämpa för djurens rättigheter. Tack också för att du delar fakta och kunskap. Sanningen ska göra oss fria och hjälpa oss att välja kärlekens väg.