Vi kan vara eniga utan enhetlighet

”Det motsatta av ett sant påstående är ett falskt påstående, men det motsatta av en djup sanning kan vara en annan djup sanning.” Det sa den danske atomfysikern Niels Bohr. Om han tänkte på ekumenik vet jag inte. Jag gör det.Som ung katolsk student fick jag lära mig att interkommunion inte är möjlig så länge protestanterna förnekar Jesu verkliga närvaro i brödet och vinet.Nu torde det vara få protestanter som inte tror att de i nattvarden tar emot Jesus på ett mer än symboliskt sätt. Reflekterar man dessutom över ordet symboliskt förlorar det snabbt sin skenbara ytlighet.Då får jag i stället höra att interkommunion är omöjlig så länge protestanterna inte accepterar organisatorisk enhet med katolska kyrkan.
Kurt Koch chef för det påvliga rådet för främjandet av kristen enhet. Han skyndade sig att upprepa alla kristna ledares favorittes:Kristen enhet kan inte åstadkommas av människor, den är en gåva från den Helige ande. Därtill förklarar han att kvinnliga präster och äktenskap för homosexuella är ett aktuellare hinder för enhet än det teologiska arvet från reformationen.Men om de kristnas enhet är en gåva från den Helige ande, så är det vår sak att ta emot den. Gåvan räcks fram åt oss här och nu. Vi tackar nej och skyller på Gud.Man kan ha olika mening om könsroller och sexualitet. Personligen finner jag det omöjligt att använda Gud och evangeliet för att diskriminera kvinnor och förtrycka homosexuella. Men jag inser att man kan se det på annat vis.
acceptera att detta skulle vara skäl att ute-stänga varandra från nattvarden. Den som vägrar någon annan kristen tillgång till Herrens nattvard tror att det går att förfoga över Gud. Men Gud är ingens egendom.En konsekvens av att synen på manligt/kvinnligt och på sexualiteten blivit mer kyrkoskiljande än reformationens teologiska tvister ser vi i dagens Sverige.
till homosexuellas äktenskap har Stockholms katolska stift närmast fryst ner förbindelserna med Svenska kyrkan. I stället odlar stiftsledningen allt bättre relationer med konservativa evangelikala rörelser som Pingströrelsen och Livets ord. Synen på homosexuella har blivit huvudsak. Det är häpnadsväckande.Vad beror då detta på? Jag tror det i grund och botten handlar mindre om teologi och tro än om människors olika behov av en strukturerad värld. Självklart behöver alla människor strukturer. Det är därför vi bildar samhällen och kommer överens om lagar och regler.Men några behöver mer struktur än andra för att inte tappa fotfästet i livet. De behöver en oföränderlig värld med exakta, eviga besked om rätt och fel. För att uppnå detta använder de sig av Gud.
slaveriet som en del av Guds skapelse. Nu är det könsroller som med i grunden samma argument anses gudomligt oföränderliga.Man kan invända att vi andra, som inte har något emot förändringar, också använder oss av Gud. Det är sant.För den konservative är Gud konservativ. För den liberale är Gud liberal. Skälet är uppenbart. Ingen av oss har talat med Gud, vi har bara hört talas om Gud. Vill vi själva tala om Gud måste vi ”skapa” Gud.Jag hävdar att den kristna splittringen i grund och botten, bakom teologi och moraluppfattningar, handlar om våra olika behov av Gud.Alltså är det också där som nyckeln till enhet finns. Vi kommer aldrig att bli överens om vare sig teologin eller moralen. Hårstrået går alltid att klyva en gång till. Den som söker skäl för splittring finner dem alltid.Men kan vi lära oss att förstå och acceptera våra olika behov av Gud kanske vi kan komma fram till en enhet i mångfald, frihet och respekt.Någon annan enhet tror jag inte är önskvärd. En kristen enhet som innebär att maktkampen avgörs genom att någon segrar vore förfärligt. Absolut makt inbjuder till absolut makt­missbruk. I händerna på ordningstörstande människor blir Gud ett fruktansvärt vapen.
fritt att ta emot enheten som den Helige andes gåva. För detta behöver vi ingens tillstånd. Att vi aldrig kommer att tycka exakt lika gör ingenting.Vill vi, kan vi i all enkelhet välja att vara eniga utan att för den skull avkräva varandra enhetlighet.Jag accepterar dig om du acceptera mig. Och accepterar du inte mig så accepterar jag dig i alla fall.