Vigselfrågan går mot sin lösning

Eva Nordung Byström biskop i Härnösands stift.

Det skulle gå rakt mot kyrkoordningen och vår kyrkas episkopala karaktär om kyrkomötet skulle börja reglera biskoparnas självständiga ansvarsområden

REPLIK

Svar på debattartikel av Gunnar Hillington Kvist i KT nr 41 2021

Gunnar, tack för din debattartikel angående biskoparna och samkönade äktenskap. Du ger uttryck för något en stor majoritet av Svenska kyrkans medlemmar, inklusive präster, diakoner och förtroendevalda anser: Att samkönade par har lika stor rätt till en kyrklig vigsel som ett par av olika kön. Och så är det ju redan nu! Ingen kan neka dem denna rätt.

Biskopsmötet och läronämnden står helt bakom kyrkomötets beslut 2005 om att Svenska kyrkan skall motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering samt kyrkomötets beslut 2009 att äktenskap kan ingås mellan människor av samma kön. Svenska kyrkans officiella syn är alltså ett stort JA till samkönade äktenskap, men ger som det ser ut nu, även plats för en respekt för de som tycker annorlunda.

Det biskopsmötet och läronämnden hittills sagt nej till i frågan är alltså inte rätten tillsamkönade äktenskap utan ett förslag till reglering i kyrkoordningen av biskopens uppdrag som medel för att lösa de förtroendemässiga problem som kan uppstå utifrån den äktenskapssyn som kyrkomötet själv beslutat om.

Problemet med både din artikel och de förslag till beslut i kyrkomötet som framförts är alltså att dessa siktat in sig på fel målgrupp: på biskoparna och deras ansvar för antagning av prästkandidater. Det skulle gå rakt mot kyrkoordningen och vår kyrkas episkopala karaktär om kyrkomötet skulle börja reglera biskoparnas självständiga ansvarsområden.

Vi måste också påminna oss om att vi även har att förhålla oss till den skrivning i äktenskapsbalken i svensk lagstiftning som ger oss vigselrätt men inte vigselplikt, en rätt gäller alla trossamfund i vårt land.

Själv upplever jag dock detta allt mer som en icke-fråga på samma sätt som debatten om vigsel av frånskilda var för många år sedan. Denna reglerades aldrig och löste sig därför ganska snart så att säga av sig själv. Jag är helt övertygad om att samma utveckling nu sker när det gäller inställningen till samkönade äktenskap. En överväldigande stor majoritet av dagens prästkandidater säger ja till vigsel av samkönade par och den utvecklingen sker samtidigt som redan vigda präster som säger nej till detta får allt svårare att få en anställning i våra pastorat och församlingar.

Eva Nordung Byström
biskop i Härnösands stift.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Per Hansson
Biskopen tycks ha glömt eller bortser från det klargörande beslutet i Göteborgs domkapitel 2015-05-08: "”Domkapitlet konstaterar att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan ryms olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på samkönade vigslar får därmed inte ha någon avgörande betydelse vid anställning av präst. --- Ljungskile församling har uppgett att det krävs ett jakande svar på frågan om vigsel av samkönade par, för att komma ifråga för en tillsvidareanställning som präst i församlingen. Denna tillämpning strider klart mot vad som framgår av kyrkostyrelsens skrivelse.”