Viktigt med helhetsperspektiv på kyrkans ekonomi

I debatten kring förvaltningen av kyrkans skogar förefaller det mig som att man tappat bort helhetsperspektivet på kyrkans ekonomi.

Skogsutredningens kritiker målar upp en bild där kyrkans förmåga att bedriva verksamhet näst intill står och faller med det ekonomiska bidrag som kommer från förvaltningen av prästlönetillgångarnas skogar. Som en konsekvens av detta, menar de, måste den ekonomiska aspekten i skogsförvaltningen kvarstå som prioriterad medan den ekologiska, sociala, andliga och existentiella hållbarheten, som utredningens fick uppdrag att föra in som aspekter i skogsförvaltningen, behöver stå tillbaka.

Problemet med denna beskrivning är att den inte är sann. 

Låt oss därför undersöka helheten i kyrkans ekonomi, dvs ekonomin i församlingar/pastorat, stift och nationell nivå sammantaget.

Prästlönetillgångarna bidrar med omkring 500 Mkr per år till kyrkans grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Dessa medel är betydelsefulla för ett antal församlingar och påverkar deras möjligheter att utföra den grundläggande uppgiften – framförallt gäller det församlingar i glesbygdsområden.

Församlingarnas/pastoratens, stiftens och nationell nivås intäkter exklusive begravningsverksamheten uppgick i genomsnitt under perioden 2019 – 2023 till 19 300 Mkr per år. Under perioden var överskottet/vinsten för dessa 2 100 Mkr per år. Den i största intäktsposten utgjordes av medlemsavgiften med 14 800 Mkr. Utdelningen från prästlönetillgångarna var relativt konstant och uppgick till 500 Mkr per år. Som jämförelse kan nämnas att avkastningen från aktier, fonder, räntebärande värdepapper mm var under perioden ca 1 100 Mkr per år.[1]

Några förhållanden är värda att framhålla i relation till den ekonomiska förvaltningen av prästlönetillgångarna:

1. Den del av intäkten som inte använts i verksamheten (”vinsten”), uppgick för församlingar/pastorat, stift och nationell nivå sammantaget under perioden till 2 100 Mkr per år. Detta är fyra gånger den aktuella utdelningen från prästlönetillgångarna.
2. Utdelningen från prästlönetillgångarna uppgick till 2,6% av kyrkans samlade intäkter (begravningsintäkterna exkluderade). Medlemsavgiftens andel av intäkterna uppgick samtidigt till 76,7% av intäkterna.
3. Avkastningen från de finansiella tillgångarna var ungefär dubbelt så stor som avkastningen från prästlönetillgångarna.
4. De 500 Mkr utgör avkastningen från samtliga delar av prästlönetillgångarnas förvaltning, dvs avkastningen från förvaltningen av skog, förvaltningen av jordbruksmark samt förvaltningen av värdepappersfonder.

Vad innebär detta?

Det är besynnerligt att de som så starkt betonar de ekonomiska aspekterna av förvaltningen av prästlönetillgångarna, verkar glömma bort eller bortse från att kyrkan som helhet redovisar en vinst som är fyra gånger (!) den aktuella avkastningen. De intäkter som av olika skäl inte används i verksamheten är alltså mycket stora!

Om utdelningen från prästlönetillgångarna skulle komma att minska med så mycket som 200 Mkr per år, skulle det överskott församlingar/pastorat, stift och nationell nivå sammantaget redovisat under perioden 2019 – 2023, minska från 2 100 Mkr till 1 900 Mkr. Notera: vinsten minskar – det blir inte förlust! Ett antal församlingar/pastorat skulle dock komma att påverkas mer påtagligt och därför föreslår utredningen en särskild kompensationsavgift till förmån för dessa församlingar.

De siffror jag använder mig av är historiska och säger inte något absolut om framtiden – det är alltid svårt att göra utsagor om framtiden. Men – jag har arbetat i Svenska kyrkan sedan 2013 och har löpande fått höra att kyrkans ekonomi är dålig och att kyrkan kommer att få problem med intäkter och resultat till följd av de minskande medlemstalen. Men så har alls inte fallet blivit under dessa år. Tvärt om har församlingar/pastorat, stift och nationell nivå visat sig vara goda ekonomiska förvaltare och säkerställt stora ekonomiska marginaler i verksamheten.

Slutsatsen blir alltså att det saknas ekonomiska argument för att kullkasta förslagen i skogsutredningen. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är det uppenbart fullt möjligt att säkerställa en ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning – om kyrkomötet verkligen vill.

Pether Nordin
Civilekonom, fd stiftsdirektor