Böckerna ger ord för det egna livet

Diakonen Karin Löfgren har alltid varit intresserad av läsning och det skrivna ordet. Hon är glad över det stora intresset för samtalsgrupperna. Foto: Mikael M Johansson

Med avstamp i gemensamt lästa texter kan man hitta nya ord för att samtala om det stora och det svåra i livet. Intresset för biblioterapi växer och många har ett behov av att prata. I flera församlingar har grupperna blivit mycket framgångsrika.

Intresset växer för skönlitteraturens förmåga att ge inspiration och tröst. I Västermalms församling i Stockholm har diakonen Karin Löfgren tagit initiativ till biblioterapeutiska läse- och skrivcirklar som lockat fler deltagare än de kunnat ta emot.

– Vi blev överraskade av det stora intresset och har fått jättefin feedback från deltagarna, säger Karin Löfgren som sedan hösten 2020 tillsammans med en prästkollega håller i de biblioterapeutiska cirklarna.

Intresset för biblioterapi – att med hjälp av skönlitteratur, poesi och eget skrivande förstå sitt eget liv bättre – har ökat under senare år i Sverige. Fokus i de biblio­terapeutiska samtalen handlar om vad det lästa gör med läsaren, vilka känslor som väcks. Inte hur boken eller författaren är, eller litterär status. Deltagarna behöver inte prata om sig själva, om de inte vill. I stället kan de tala om karaktärerna i berättelsen och via det lästa få fler ord för sina egna tankar och känslor.

Karin Löfgren har alltid haft ett intresse för läsning och det skrivna ordet. 2019 gick hon därför en utbildning i ”Det biblioterapeutiska arbetssättet” på Ersta Sköndal Bräcke högskola. Det var efter den utbildningen hon tog initiativet till att testa arbetssättet i sin församling.

– En återkommande fråga för oss i församlingen är hur vi ska bemöta det stora behovet av samtal och fånga upp det i grupp på ett värdigt och värdefullt sätt. Det är inte alltid enkelt. Med det biblioterapeutiska samtalet har vi hittat en tydlig metod som bygger på litterära texter som utgångspunkt.

Strax innan pandemin utbröt tog hon initiativet till samtalscirkeln ”Livet, döden och kärleken”, en biblioterapeutisk samtalsgrupp där deltagarna träffades tre gånger för att vid varje tillfälle ta sig an ett av dessa teman.

De läste texter högt, samtalade och skrev egna korta texter ut­ifrån det lästa. Den första träffen hölls i Essingekyrkans församlingshem, de två andra blev digitala. Intresset för att vara med var stort. Maxantalet var satt till tio, 30 anmälde sig. Efter den första omgången har en ny digital cirkel på samma tema startat. Att det överhuvudtaget skulle fungera att ha digitala samtalscirklar förvånade till en början Karin Löfgren och hennes kollega.

– Men det har verkligen gått bra och tack vare den digitala formen har vi fått med personer vi aldrig tidigare nått. Deltagarna i våra cirklar är mellan 25 och 75 år och människor står i kö för att få vara med.

Fakta: Tips för blivande biblioterapiledare

Utbildning i biblioterapi och erfarenhet av att leda gruppsamtal är bra.

Var två ledare och avsätt tid för förberedelser och kontakter.

Undvik att i presentera vem som har skrivit texten för tidigt. Förutfattade meningar om författaren kan annars stå i vägen för samtalet.

Var beredda att ta emot deltagare som inser att de har en längtan efter att själva bidra till församlingens arbete.

Karin Löfgren har haft flera läse­cirklar tidigare, där deltagarna har läst en bok i förväg och sedan träffats för samtal. Med den biblioterapeutiska arbetsmetoden fördjupas samtalen mer, är hennes erfarenhet.

– Vi samtalar varsamt kring det lästa och skriver egna reflekterande texter utan krav på att läsa upp dem. Ingen behöver berätta mer om sig själv än vad som känns bekvämt och det går bra att vara tyst om man vill. Vi delar bara några ord av det vi skrivit eller läst, och som berört oss. Orden vi delar betyder då väldigt mycket, även om vi egentligen säger ganska lite. Det är som att vi tillsammans kokar ner essensen.

Karin Löfgren och hennes kollega har också haft en biblioterapeutisk digital skrivarretreat på temat ”Skriv ditt vemod och ditt livsmod”.

– Även det gick väldigt bra och vi planerar fler sådana på andra teman.

Elisabeth Öberg Hansen har använt biblioterapi i bland annat sorgegrupper. Foto: Oscars församling

Elisabeth Öberg Hansén är präst i Oscars församling i Stockholm. Hon är också utbildad i det biblioterapeutiska arbetssättet och har tillsammans med en psykolog haft biblioterapeutiska samtalsgrupper med långtidssjukskrivna personer.

– Vi hade två grupper under ett år och deltagarna var oerhört positiva. Vi jobbade utifrån poesi och med olika teman, berättar Elisabeth Öberg Hansén.

Hon har även använt den biblioterapeutiska metoden i sorgegrupper där de läst poesi och korta texter högt tillsammans. Hennes erfarenhet är att samtalen fördjupats.

– Det är svårt att säga varför, men kanske handlar det om att vi i texterna fått en gemensam men också kravlös utgångspunkt. Med hjälp av poesin och litteraturen får vi tillgång till vår egen livsberättelse. Texterna blir lite som en nyckel till ens eget inre, säger Elisabeth Öberg Hansén.

Fakta: Upptäcktes efter första världskriget

Några kanske känner till ordet biblioterapi genom teveprogrammet Babel, men få vet att det är ett internationellt begrepp som har funnits i 100 år.

Bibliotekarier vid amerikanska militärsjukhus upptäckte under första världskriget att soldater som läste skönlitteratur i sjuksängen återhämtade sig snabbare från sina krigstrauman. Utifrån den upptäckten växte ett intresse fram. Den första doktorsavhandlingen i biblioterapi lades fram 1949 i USA.

Metoden utövas i länder runt om i världen. I Norden är Finland ett föregångsland. I Sverige är det främst bibliotek och studieförbund som under senare år anammat modellen med biblioterapeutiska cirklar där de existentiella frågorna är centrala.

Deltagarna får möjlighet att utforska och möta sig själva genom litteraturen. Den blir ett redskap, det går att känna igen sig eller hitta nya vinklingar, också tillsammans med de andra i gruppen. Läsandet och skrivandet bidrar på så sätt till en bearbetningsprocess av den egna situationen.

I Sverige finns två akademiska utbildningar inom biblioterapi.

Det biblioterapeutiska arbetssättet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, en uppdragsutbildning på 7,5 hp samt Biblioterapi i teori och praktik vid Göteborgs universitet, 7,5 hp.

Exempel på litteratur som använts i de biblioterapeutiska grupperna: Dikter av bland andra Kristina Lugn, Tomas Tranströmer, Bodil Malmsten, Wislawa Szymborska och Nils Ferlin samt texter av bland andra Tove Jansson, Marie Hermansson och Joan Didion.

Föreningen för biblioterapi i Sverige: biblioterapi.se

Eva Bergstedt