Kyrkogårdschef som sprudlar av engagemang

Mikael Hjelm, ­kyrkogårdschef i Lysekils pastorat, visar en grav på Dalskogens kyrkogård i Lysekil som gjorts om för att öka den biologiska mångfalden. Foto: Marcus Gustafsson

På Lysekils kyrkogårdar har Mikael Hjelm alltid en ny idé. Med fokus på kyrkogårdens behov och gynnande av den biologiska mångfalden engagerar kyrkogårdschefen sina anställda i kreativa projekt.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Kyrkogård

Mikael Hjelm, ­kyrkogårdschef i Lysekils pastorat, visar en grav på Dalskogens kyrkogård i Lysekil som gjorts om för att öka den biologiska mångfalden. Foto: Marcus Gustafsson

Att jobba på samma kyrkogård i över 30 år behöver inte betyda att man vill att allt ska vara som det varit tidigare. I Lysekils pastorat är det kyrkogårds­chefen Mikael Hjelm som ständigt sprudlar av nya idéer och medarbetarna som får hålla i tyglarna.

– Jag vill inte vara den som bromsar, jag vill vara den som ­eldar på, säger Mikael Hjelm.

Fler inkluderande projekt

Sedan han tillträdde som chef för ett par år sedan har han försökt implementera fler och fler projekt där alla i arbetslaget kan känna sig inkluderade.

– Jag vill väcka idéer och att någon annan spinner vidare på det, så att jag får personalen med mig. Det ska inte vara min idé från A till Ö, det ska vara min idé från A till C och sen får någon annan ta vid.

När Mikael Hjelm ville få upp fler fågelholkar på pastoratets tolv kyrkogårdar fick alla medarbetare i uppgift att bygga en holk. Holkens utseende och när den skulle byggas fick de bestämma själva.

– Personalen är vanligtvis utspridda och jobbar på flera ställen och jag fick så mycket mervärden av att de pratade fågelholkar med varandra, även de som inte är ­fågelintresserade.

Mikael Hjelm, kyrkogårdschef i Lysekils pastorat, och Malin Rödström, kyrkogårdsarbetare, vid bikuporna som Malin tagit till Dalskogens kyrkogård som en del i projektet att öka den biologiska mångfalden på kyrkogården. Foto: Marcus Gustafsson

Återlämnade gravar

I pastoratet har man många återlämnade gravar som Mikael Hjelm har funderat på hur man hanterar på bästa sätt. Även där har personalen involverats. De har blivit tilldelade en grav och fått i uppgift att skapa något på den som kommer gynna kyrkogårdens biologiska mångfald. På så sätt har kyrkogårdarna fått gravar fyllda med kottar, med blomsterängar och med små dammar.

Martin Brodén har arbetat på kyrko­gårdarna i Lysekils pastorat i många år. Han tycker att Mikael Hjelms idéer och projekt är ett bra sätt att skapa sammanhållning i gruppen och personalen får ofta fria händer.

– Det är väldigt roligt att vara inkluderad, man blir inte överkörd på något sätt. Man får vara med och bestämma och tycka och det känner vi alla är jättebra, säger Martin Brodén.

Han har själv gjort både en holk och en biologisk mångfalds­grav.

– Det var roligt att skapa och att ägna sig åt något som vi normalt inte gör. Och det blev en bra grej för hela gruppen, att man på rasterna diskuterade inköp, tankar och planer. Det blev också ­intressant att se hur olika man tänker, säger Martin Brodén.

Sommararbetare krattar vid en av de gravar på Dalskogens kyrkogård som har gjorts om till insektshotell för att öka den biologiska mångfalden. Foto: Marcus Gustafsson

Utan åverkan på graven

När det gäller projekten på de återlämnade gravarna finns dock en viktig detalj:

– Det ska göras utan åverkan på graven. Det ska vara en timmes jobb, så kan vi återställa den som den var, säger Mikael Hjelm.

– Och får jag synpunkter eller klagomål på att något är ovärdigt eller det här kan jag inte göra, för att det förstör för något som jag inte har tänkt på, då är det bara att göra om eller ta bort det.

Lysekil ligger på västkusten, långt från motorvägen och andra samhällen. Havet, ständigt närvarande i staden, ligger Mikael Hjelm varmt om hjärtat. Han har en bakgrund som marinbiolog och därför är det naturligt att önskan om att värna den biologiska mångfalden sträcker sig även till vattnets ekosystem.

Inte självklart bli chef

Kyrkogården har skänkt gravstenar från återlämnade gravar till grannkommunen Sotenäs, som sänkte ner dem djupt i sjön för att skapa ett konstgjort rev. Revet gynnar nu torsk och hummer.

När Mikael Hjelm rör sig runt på kyrkogårdarna i Lysekil märks det att det här är stigar han har trampat länge. Att axla rollen som chef var dock långt ifrån självklart.

– Jag trivdes så bra som vaktmästare, med det praktiska och med kundkontakten vi har. Och jag tycker egentligen inte om personalansvar, men det får man ju på köpet om man är kyrkogårdschef. Men det är oerhört berikande, för man lär sig av det, säger han.

En hållbar arbetsmiljö

Att bli chef har också betytt att Mikael Hjelm har kunnat förändra en del rutiner som han hoppas gynnar de anställda. Många av de maskiner som drivs av bensin har bytts ut mot eldrivna motsvarigheter.

– Det är en fördel att när batteriet är slut så måste man ladda det. Batteriet håller bara ­några timmar, sen får vi göra något annat. Den äldre skaran, jag inräknat, vi tankar och så jobbar vi lite till. Det lika bra att göra färdigt, tycker man. Men så vill jag inte att mina anställda gör nu. Jag vill att vi klipper i två timmar, sen rensar vi ogräs i två timmar. Det är mycket bättre att variera.

En fågelholk på Dalskogens kyrkogård. En del av projektet att öka den biologiska mångfalden på kyrkogården. Foto: Marcus Gustafsson

För att skapa en hållbar arbetsmiljö är det också viktigt för ­Mikael Hjelm att stressnivån hålls nere. Det finns aldrig ett speciellt datum när saker ska bli klara, utan saker och ting får ta sin tid.

– Jag har ingen brådska med någonting här, för det är mycket bättre att det blir bra kvalitet och att det varar än att det blir ett hafsverk som man inte är nöjd med, säger han.

Flera askgravlundar

Trots en filosofi om att det som inte blir klart i dag, kan göras i morgon, är det mycket som hinns med på kyrkogården. Gravskötsel och begravningar kommer alltid först, men ­arbetslaget har själva formgivit och byggt flera askgravlundar och Mikael Hjelm har designat och tillverkat klockstapeln som pryder Dalskogens kyrkogård.

– Vi hittar på massa saker som kan generera både mot församling och begravningssidan med vårt engagemang och vår kunskap. Vi kan göra alla möjliga typer av jobb; vi svetsar, gör mekaniska saker, skapar trädgårds­anläggningar och hjälper till med komposter.

– Jag tror mycket på att om vi skapar vår egen plantering, så sköter vi den bättre än om vi tar in en landskapsarkitekt, säger Mikael Hjelm.

Fakta: Lysekils pastorat

Ligger på Västkusten och ­tillhör Göteborgs stift.

Består av församlingarna Lysekil, Skaftö, Bro, Brastad och Lyse.

Förvaltar tolv kyrkogårdar. De flesta på fastlandet och några på öarna runt Lysekil.