Allt färre ska betala allt mer för vårt gemensamma kulturarv

Bo Herou (KR) kyrkorådsordförande på Österlen, Onslunda
Den kyrkoantikvariska ersättningen är inte på långa vägar tillräcklig. Här renoveras fasaden på domkyrkan i Strängnäs. Foto: Mikael M Johansson

Pengarna kommer på sikt inte att räcka ens till uppvärmning

I en tidigare Kyrkans Tidning uppmärksammades kostnaderna för underhåll av våra kyrkor. Översynen av församlingarnas alla byggnader har ju redan gett resultat. Församlingshem och prästgårdar säljs i rask takt över hela landet.

Men den stora frågan, enligt min uppfattning, är kyrkorna som kulturarv. Och därmed kopplad drift och underhåll.

Vi är nog alla ense om att ­kyrkan har stått mitt i byn ­sedan åtminstone tidig medeltid. Kyrko­byggnaderna har haft och har stor betydelse för människors vardag och uppfattning av ­Svenska kyrkan. Det räcker med att nämna dop, konfirmation, vigsel och begravning. Lägg ­därtill julotta och andra gudstjänster.

Kyrkobyggnaderna är omgärdade av allehanda regler som begränsar församlingens möjligheter att använda och ändra användning.

Församlingen har att förhålla sig till stiftsantikvarier, läns­styrelsens kulturenhet, länsmuseets antikvarier. Och ovanpå detta andra statliga myndigheter med intresse i våra kyrkobyggnader.

Själva underhållet av vårt gemensamma kulturarv hanteras av församlingen.

Sagt med lite andra ord – en minskande skara kyrkotillhöriga ska betala allt ­högre kostnader för vårt gemensamma kulturarv.

För att lindra den ekonomiska nöden skjuter staten till den kyrkoantikvariska ersättningen. Avsedd att täcka antikvariska ­merkostnader vid renoveringar. Men inte till ­underhåll.

Den kyrkoantikvariska ersättningen har i huvudsak legat still i två decennier.

För mindre församlingar med stora underhållsbehov är den kyrkoantikvariska ersättningen inte på långa vägar tillräcklig. Möjligheten att låna pengar finns, men är enligt min uppfattning oansvarigt i en situation med minskande antal kyrkotillhöriga och med hela tiden ökande kostnader.

I församlingsarbetet och i budgetdiskussionerna tar underhåll och drift av kyrkorna allt större utrymme. Pengar som borde användas till församlingsarbete får i stället läggas på drift och underhåll av kyrkor.

För att travestera några nomineringsgruppers valslogan om att kyrkan ska bli grön, så kan vi bara konstatera att så kommer det att bli.

Pengarna kommer inte att räcka ens till uppvärmning – kyrkobyggnaderna kommer att bli gröna. Men på grund av algpåväxt.

Bo Herou (KR)
kyrkorådsordförande på Österlen, Onslunda

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Nils Ronquist
Läs Svenska Kyrkans årliga årsredovisning. Aktieinnehavet är intressant! Sedan frågar jag mig lite lätt: Är Svenska Kyrkan utfattig med utblottade församlingar. Församlingarna kanske kan få några smulor från den rikes bord dvs. från Sv Kyrkans bord?