Biskopar beklagar kyrkomötets beslut

På kyrkomötet i Uppsala i förra veckan antogs ett tilläggsyrkande som fått många att reagera, bland annat fyra biskopar. Foto: Mikael M Johansson

Flera biskopar har offentligt beklagat kyrkomötets beslut att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan i internationella ekumeniska organisationer om en granskning av folkrättens tillämpning i Israel och Palestina. 

 

Uppdateras

I granskningen vill kyrkomötet att FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid ska inkluderas.

Beslutet att anta tilläggsyrkandet har väckt stor uppmärksamhet.

Biskop Åke Bonnier och biskop Sören Dalevi skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning att de kraftigt tar avstånd från det beslut kyrkomötet fattat, ett "beslut som kommer att tolkas och förstås som ett sätt att brunsmeta landet Israel med benämningen apartheid".

Biskop Åke Bonnier, Skara stift och biskop Sören Dalevi, Karlstad stift, är inte nöjda med kyrkomötets beslut. Foto: Carla Karlsson/Ikon, Magnus Aronson/Ikon

På Facebook beklagar även Martin Modéus djupt "det polariserande uttryckssättet i kyrkomötets beslut" och uppmanar til läsning av sina biskopskollegers debattartikel.

Biskop Mikael Mogren säger till Kyrkans Tidning:

 När debatten var i kyrkomötet låg jag hemma i förkylning. Ifall jag hade varit med skulle jag ha sagt att vår folkkyrka ska vara en öppen mötesplats där olika ståndpunkter kan mötas i trygghet. Det kräver förtroende och relationer. Det här var inte ett beslut i den riktningen.

 Jag har ringt och talat med ordföranden i judiska föreningen här i Västerås, Agneta Condén Knutsson. Även mina andra judiska vänner i Dalarna och Västmanland har jag kontaktat. Mitt i allt blev det också tillfälle att önska dem glad Chanukka, säger Mikael Mogren.

Biskopen i Stockholm, Andreas Holmberg, skriver i ett brev som publiceras på Stockholms stifts hemsida, till judiska församlingen i Stockholm att han beklagar beslutet som fattades.

 Beslutet riskerar att skada relationerna mellan de judiska församlingarna i Sverige och Svenska kyrkan och dess församlingar. Det finns också en uppenbar risk att beslutet bidrar till anti-judiska stämningar.

 Det är min förhoppning och bön att kyrkomötets beslut inte ska försämra de goda relationer som jag upplever finns mellan den judiska församlingen och Stockholms stift och dess församlingar. 

Även Susanne Rappman, biskop i Göteborg, skriver i ett brev till judiska församling i Göteborg: 

– Jag vet och förstår att beslutet väckt negativa reaktioner och det är därför som jag skriver till er. Jag är bekymrad över beslutet bland annat därför att det kan spä på anti-judiska stämningar vilket vore djupt olyckligt.

Ärkebiskop Antje Jackelén har i ett öppet brev till Aron Verständig, ordförande i judiska centralrådet, skrivit att hon har stor förståelse för att beslutet väcker kraftiga reaktioner: 

Martin Modéus, Linköpings stift, Andreas Holmberg, Stockholms stift, och ärkebiskop Antje Jackelén beklagar beslutet respektive ordvalet. Foto: Lars Rindeskog, Magnus Aronson/Ikon och Mikael M Johansson.

Även om jag tycker att formuleringen är olycklig är det tydligt för mig att kyrkomötets beslut på intet sätt är riktat mot judar som folk, vare sig i Sverige eller Israel, ej heller mot staten Israel.

Övriga biskopar har på olika sätt, bland annat i tidningen Dagen, uttryckt olika grader av kritik mot beslutet och/eller hänvisat till ärkebiskopens uttalande. 

Två av de som står bakom tilläggsyrkandet, Daniel Tisell (C) och Anna Karin Hammar (S), skriver i ett svar i Kyrkans Tidning till biskoparna Sören Dalevi och Åke Bonnier:

 Om nu biskoparna anser att kyrkomötet har gjort fel i denna fråga, så undrar vi med vilken legitimitet biskopar nu driver en stark linje mot beslutet?

Daniel Tisell, Centerpartiet (C), tror att en del av kritiken  kan bero på att kyrkomötets beslut inte återgivits på ett korrekt sätt, att felaktiga tidningsrubriker och motståndares beskrivning av beslutet styrt hur det uppfattats.

Taggar:

Kyrkomötet