
Foto: Skärmbild/Getty
När Expressen ledare trampar 90-talsvatten och vill få oss att gå ur kyrkan av privatekonomiska skäl, blir resultatet en text som fastnar i argument från en svunnen tid.
Det här är en krönika i Kyrkans Tidning. Analys och åsikter i texten är skribentens egna.
Just nu pågår något nytt i svensk religiositet. Teologen Joel Halldorf (ironiskt nog även medarbetare på Expressen) har visat hur inträdena i Svenska kyrkan rekordlyfter – bara under 2024 handlade det om närmare 15 000 personer. Samtidigt låg utträdena på en låg nivå.
Också Kyrkans Tidning har tidigare lyft fenomenet.
Trots decennier av sekularisering söker sig alltså allt fler svenskar, inte bara invandrarkyrkor eller moskébesökare, utan ”vanliga svennebananer”, till tro och gemenskap.
Ändå väljer Expressens ledarsida att ta oss tillbaka till 90-talet. Lydia Wålsten argumenterar där för att alla borde lämna Svenska kyrkan – främst för att det gynnar den egna plånboken. På 20 år säger hon sig ha sparat en halv miljon. Men det hon glömmer är att kyrkan levererar värden till samhället som inte låter sig fångas i ett marknadsliberalt excelark.
Varje år görs omkring 86 000 hembesök av präster och diakoner, samt över 73 000 sjukhus- och institutionsbesök.
Nästan tre miljoner människor deltar i Svenska kyrkans öppna verksamheter för unga och över 1,4 miljoner för vuxna.
Årligen delas det ut närmare 70 miljoner kronor i ekonomiskt stöd till behövande.
47,5 % av församlingarna ger varje vecka materiellt stöd som matkassar, och 56 % driver verksamhet för nyanlända och asylsökande.
En oberoende analys av Ramboll visar att kyrkans diakonala arbete motsvarar en samhällsnytta på minst 1,5 miljarder kronor per år.
Detta är inget sidospår. Det är själva kärnverksamheten. Och det sker samtidigt som kyrkan – till skillnad från staten – inte har obegränsade resurser. Ja, kyrkan har ett stort kapital, men merparten är bundet i skog, fastigheter och donationer. Löpande verksamhet kräver fortfarande de gemensamma insatser av kyrkans frivilliga medlemmar som kyrkoavgiften innebär.
Expressen framställer däremot Svenska kyrkan som en slags dyrt gymkort. Men kyrkan är något annat: det är en av landets största sociala aktörer, en garant för ritualer som står över politikens dagsform, och ett andligt hem när människor behöver det som mest.
Kort sagt en organisation som tror också för dem som förlorat tron.
Vid kriser, som skogsbränder eller pandemier, är kyrkan där. När ensamheten växer, är kyrkan där. När en människa behöver mat på bordet, är kyrkan där.
Därför är det missvisande att tala om medlemskap i termer av privat sparande. Det är inte bara individens ekonomi som står på spel, utan också de mest utsattas livsvillkor.
Om kyrkoavgiften urholkar din plånbok, är det ändå inget mot hur vårt samhälle urholkas om vi slutar bidra till något gemensamt högre än oss själva.
Dopet kanske kan kosta dig en halv miljon, Lydia. Men utträdet kan kosta en behövande människa sin matkasse den här veckan.
En nyanländ i Kista, en mamma som flytt med sina barn från sitt ex, en fattigpensionär.
Det är inte Svenska kyrkan som står kvar i en tid som flytt – det är Expressens ledarsida.
Robert Tjernberg
robert.tjernberg@kyrkanstidning.se
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.